Nils Holgersson

Jag kan inte låta bli att berätta när jag som sextonåring åkte till Chicago som utbytesstudent och var Lucia. Då träffade jag Selma Lagerlöfs  fosterson Nils Holgersson på Svensk-Amerikanska-föreningen. Han hade som ung flyttat från Sunne till Amerika.

Selma, som saknade biologiska barn, hade dessförinnan hjälpt honom ekonomiskt med hans skolgång då en väninnna berättat om en fattig pojke med samma namn som i hennes berömda bok Nils Holgerssons underbara resa, som utkom i två delar 1906-1907.

På SR kan man höra Nils själv berättar om sin tid hos Selma

En annan värmlänning får avsluta dagen vid datorn, nu när inläggning av sill tar vid.

Selma och Värmland

Innan jubileumsåret 2008 är slut måste jag hinna med att nämna några ord om Selma Lagerlöf (f 1858-1940), 150 år, värmlänning som jag också är. Men firandet är inte slut, för nästa år är det 100 år sedan Selma som första kvinna fick Nobelpriset!

Det går många historier om Selma i Värmland. En handlar om när hon som kvinna blev bjuden på ett stort kafferep i Sunne och precis skulle ta för sig av det stora kakbordet. Då blev hon avbruten med kommentaren: "Nej, Selma, inte före fruarna!" Då hade Selma redan fått Nobelpriset, men eftersom hon var ogift hade hon en lägre rang än "fruarna."

En annan historia handlar om det som numera är relativt känt, nämligen att Selma överhuvudtaget inte var intresserad av att "bli gift" med en man. I de värmländska bygderna visste alla att: "Selma hade en gås oplockad mellan bena".

Förra året föreläste jag på masterprogrammet om hur Selmas bostad Mårbacka numera även analyserats ur ett queerperspektiv. Det är forskaren Katarina Bonnevier som forskat om bostadsnormen ur ett kritiskt heteronormativt perspektiv.  Visst är det intressant att tänka på alla huskataloger med rum för föräldrarna och de två barnen? Hur påverkar det oss att alltid mötas av den heterosexuella familjenormen? Och hur känns det när man inte vill, kan eller har möjlighet att leva upp till idealen?

I juletider är det också viktigt att påminna sig om alla som inte har människor omkring sig att fira med, eller har människor nära sig som man verkligen inte vill ska fira alls, eller som av en massa olika skäl inte tycker att julen är något att fira.

De gånger i livet som vi känner balans och lycka i våra liv är värda att värdesätta, men för den skull ska vi inte bygga en bubbla omkring oss som gör att andra kanske inte vågar dela med sig av sina sorger eller ängslor.  För nästa gång är det vår tur att känna oss ensamma eller ledsna, eftersom det är så livet är. Upp och ner.

Lyssna på Selma när hon läser högt ur Julklappsboken!

GOD JUL!

Läs även andra bloggar om , , ,

Mysterium

Var på en härlig julkonsert med Varbergs kammarkör i går och kände hur tomt mitt liv är utan musiken! Går det att hinna med repetitionerna till våren?

Vår dirigent Johannes Landgren ledde med varsam hand kören genom en rad kända och några kanske för publiken mindre kända julframföranden. Mysterium Magnificat sjöngs med inlevelse, hetta och närvaro och tiden stod nästan still vid extranumret Jul, Jul strålande jul.

Johannes talade om vikten av mystiken i våra liv, att allt inte går att förklara, med utgångspunkt i ett citat av Albert Einstein (1879-1955):  "Det mystiska är det mest fantastiska vi kan uppleva. Det är källan till all konst och vetenskap."

Kom att tänka på kommentaren häromdan med frågan om nån har forskat om barn, som man inte med säkerhet kan säga könet på, i samband med inlägget om olika hypeteser kring varför och när det föds pojkar respektive flickor. Kanske är det ett exempel på ännu ett mysterium, som vi inte har svaret på idag.

Något osökt kommer jag in på mitt kommande blogguppehåll, så här i juletider, och ännu en Mystery Tour med familjen då allt från irritation, förväntan, smällande tonårsdörrar och fnittrande barnskratt kan inträffa…

Läs även andra bloggar om , , , ,

Fars gener?

Vad avgör egentligen barnets kön? I så gott som alla befolkningar föds något fler pojkar, ungefär 51% visar SCB:s forskning. Vad beror det på?

Vissa forskare menar att det föds en högre andel pojkar strax efter krig, exempelvis visar befolkningsstatistiken  efter båda världskrigen på detta. En förklaring är förändrade sexualvanor. När de sexuellt svältfödda soldaterna kom hem så hade de ofta sex, vilket gynnar de snabbsimmade men kortlivade Y-spermierna (pojk). Men annan forskning visar det motsatta, nämligen att ju mindre sex människan har, desto mindre behov och/eller förmåga.

Brittisk forskning visade tidigare i år att det är kvinnornas matvanor som är av betydelse för barnets kön. om man slarvar med frukosten föds fler flickor, vilket tex är ett mönster som syns tydligt i Etiopien där svält härjar.

Ytterligare annan forskning menar att det är mannens gen som agvör. Om man som blivande fader har många bröder så ökar chansen för att få en son och vice versa. Forskaren Gellatly vid Newcastle University har studerat 927 släktträd i Europa och USA från 1600-talet och framåt. Det låter rätt övertygande, men visst är sex-ofta-teorin lite trevligare?;-)

Själv har jag tre döttrar och en son…

Gagnon & Simons klassiska sociologiska teori om sexuella script, eller manuskript, lär oss sexualitetens när, var, hur, med vem och varför. Låt oss återkomma till betydelsen av detta, men först ett annat hyperaktuellt – The Script

Läs även andra bloggar om , , ,

Julfester och kärlek

I en undersökning som Jobbguiden.se har genomfört visar det sig att svenskar blir kära på personalfesten. Det var 40% som dejtat någon på jobbet, och för 32% av kvinnorna var detta en överordnad medan det enbart var det för 19% av männen. Säger det även något om hur många överordnade som är kvinnor respektive män, måhända?

Romanserna startar i vilket fall på personalfesten. Det är där flirten inleds, men i vissa fall slår det gnistor även under övertidsarbete för 5 % och på lunchen för 4 %.  Affärsresor behöver inte en eventuell partner oroa sig för, för då är det bara 3 % som blir kära…

Ikväll är det julfest på Malmö högskola och här sitter jag hemma i Varberg och bloggar. Det blir middag med alla barn här hemma. Kanske sätter jag på mig tomtemorsluvan och kompenserar med att servera maken glögg!;-) 

Suck, men det hade varit kul att vara med på glitter och glamourfest! Lite alternativ feststämning med Robyn un-pluged…

Läs även andra bloggar om , ,

Hur stor betydelse ska kursutvärderingarna ha?

I Universitetsläraren nr 20/08 funderar Anders Örtenblad, lärare och forskare vid Högskolan i Halmstad,  över vilken betydelse och inflytande man ska ge studenteras kursutvärderingar. Kan studenter bedöma vad som är en bra akademisk utbildning, undrar Örtenblad och menar att det finns en risk för att de lärare bli populära, som inte alltid är de bästa ur akademisk synpunkt. Att studentens ord blir lag riskerar att göra om akademiska lärosäten till ett slags lyxhotell där gästen alltid har rätt.

Hur ska man se på detta? Visst har vi väl alla lyssnat på personer som är excellenta forskare, men som är mindre bra på att föra ut sina resultat till andra. Är det hög akademisk nivå?

Och om inte vi ska lyssna på studenterna, är vi då som universitetslärare beredda att låta andra lyssna på oss och bedöma den akademiska nivån? Andra, som i så fall också är akademiskt skolade?

Som forskare är vi vana att granskas av andra, men det är inte lika vanligt med kritik sinsemellan som lärare. Gunnar Handahl skriver en utomordentlig artikel om vikten av kritiska vänner inom akademin. Låt oss i så fall införa ÄVEN det, för visst anser jag att man självklart ska låta studenterna framföra sina synpunkter på undervisningen.

Och, gott folk – vad är egentlig hög akademisk nivå på utbildning? Är vi inom akademin överens om det?

Läs även andra bloggar om , , ,

Var lat och överlev!

Docenten och socialpsykologen Bosse Angelöw talar om vikten av lättja (eller återhämtning som låter bättre idag!) och berättar att hans budskap om att låta hjärnan vila mellan aktiviteterna togs emot med skepsis för trettio år sedan. Idag är det något som vi vet, men kanske har svårare att leva efter. Frivillig enkelhet är ett verktyg som handlar om att lära sig leva i nuet, konsumera mindre och få tid över för att göra det man tycker om.

Bosse Angelöv berättar i en intervju i senaste numret av Loop (nr 8/07) om vår spännande tidsålder, där personlig utveckling flyter samman med global utveckling. Mycket handlar idag om en längtan efter att njuta och ha det behagligt och hitta andra dimensioner av långsamhet och lättja.

Idag skrivs mängder av böcker på temat prestation och utbrändhet, där "Duktighetsfällan – en överlevnadsbok för prestationsprinsessor "av Joanna Rose och Aleksander Perski är en i raden. Prestationen blir en häftig drog för dessa kvinnor och till slut en oumbärlig del av livet. Tills de sönderstressade och utbrända kraschlandar i duktighetsfällan.

Well, detta kan väl inte gälla mig? Som bara ska skynda mig ut med hunden, mellan fritidshämtning och matlagning, samtidigt som jag skriver på en ny bok, har deadlines för forskningsskisser och artiklar?

Oh, I like it…

>Läs även andra bloggar om , ,

Ungdomsmottagning på nätet

Säkert är det många som har uppmärksammat den nya ungdomsmottagningen på nätet – www.umo.se.
Det är ett nytt sätt att nå ungdomar och har kommit till på initiativ från Socialdepartementet och produceras av Sjukvårdsrådgivningen SVR AB. Här kan man ställa frågor om sexualitet, kropp och relationer och ta upp både kroppsliga och psykiska hälsoaspekter. Tanken är förstås även att nå dem som inte går till en "vanlig" ungdomsmottagning.

Knappt två veckor efter att Göran Hägglund, socialminister, och Nyambo Sabuni, jämställdhetsminister, invigde projektet i mitten av november hade sajten registrerat över 100 000 besökare. Det visar förstås på ett otroligt behov och intresse från ungdomarnas sida (även om kanske en och annan vuxen också var inne och tjuvkikade!;-) . Likaså stärker det de resultat som framkom i Sven-Axel Månssons och min bok "Sex överallt, typ?!", nämligen att ungdomar vill ha fler forum och möjligheter att diskutera sexualitet och känslor. 

Apropå hälsa – här Spin doctors! 

 
Läs även andra bloggar om , ,

”Om man lever här och nu…

… måste här vara vackert och nu vara skönt." Så står det på väggen i ett rum på Eldorado. Det är ett aktivitets-, kunskaps- och kulturhus i Göteborg för personer med intellektuella funktionsnedsättningar på tidig utvecklingsnivå. Många har dessutom fysiska funktionsnedsättningar.

Här finns ytor som förändras ständigt med hjälp av olika tyger, pinnar, pärlor, spiraler och speglar. I musikrummet hänger vindspel i metall och möjligheter att känna och ta i, spela på olika instrument och lyssna på olika sorters musik.

Jag har träffat eldsjälen Elaine Johansson, som är verksamhetsansvarig för Eldorado och slogs av hennes öppenhet, flexibilitet och ödmjukhet inför livet. Hon har själv en dotter, som nu är 38 år men som befinner sig på en ettårings nivå. Elaine betonar att det inte betyder att man ska möta henne som en ettåring, eftersom hon förstås har mångt flera år av livserfarenheter. Men hennes behov är på den nivån.

Förutom musiken, som har en framträdande plats på Eldorado, betonas taktil stimulering. Det taktila sinnet är vårt största sinne, säger Elaine i en intervju i senaste numret av Socialpolitik (nr. 4/08). Och utan beröring dör man.

Om man vill lyssna på en låt, som känns i hela kroppen så kommer jag att tänka på Atomic Swing och gruppens spelglädje – här och nu, även om det var ett tag sedan sist.

 
Läs även andra bloggar om , ,

Erfarenhet som en väg till kunskap

"Vilken kunskap är säkrast – att man själv är förälskad eller att avståndet till månen är så och så många kilometer?" undrade Hans Alfredsson vid något tillfälle.

Erfarenheten måste tas på allvar, även den enskildes. Men en ensam människas erfarenhet räcker sällan som empiri i en forskningsstudie, absolut inte i kvantitativa studie och sällan heller i kvalitativa även om urvalet då kan och ofta bör vara betydligt mindre eftersom man då söker efter fördjupad och förtätad kunskap.

Enstaka musikupplevelser kan också vara erfarenheter att värdesätta länge, länge. Personligen är jag väldligt förtjust i folkmusik och gärna i världsmusiktappning. Lena WIllemark och Ale Möller är fantastiska musiker som satt djupa spår i mig. De får mig att tänka på vårt släktsommarställe i Dalarna, tonårens stämsång med jämnåriga tjejer – också med långt permanentat hår, långa vida klänningar och träskor.

Här i juletid!