Månad: december 2008

I Universitetsläraren nr 20/08 funderar Anders Örtenblad, lärare och forskare vid Högskolan i Halmstad,  över vilken betydelse och inflytande man ska ge studenteras kursutvärderingar. Kan studenter bedöma vad som är en bra akademisk utbildning, undrar Örtenblad och menar att det finns en risk för att de lärare bli populära, som inte alltid är de bästa ur akademisk synpunkt. Att studentens ord blir lag riskerar att göra om akademiska lärosäten till ett slags lyxhotell där gästen alltid har rätt.

Hur ska man se på detta? Visst har vi väl alla lyssnat på personer som är excellenta forskare, men som är mindre bra på att föra ut sina resultat till andra. Är det hög akademisk nivå?

Och om inte vi ska lyssna på studenterna, är vi då som universitetslärare beredda att låta andra lyssna på oss och bedöma den akademiska nivån? Andra, som i så fall också är akademiskt skolade?

Som forskare är vi vana att granskas av andra, men det är inte lika vanligt med kritik sinsemellan som lärare. Gunnar Handahl skriver en utomordentlig artikel om vikten av kritiska vänner inom akademin. Låt oss i så fall införa ÄVEN det, för visst anser jag att man självklart ska låta studenterna framföra sina synpunkter på undervisningen.

Och, gott folk – vad är egentlig hög akademisk nivå på utbildning? Är vi inom akademin överens om det?

Läs även andra bloggar om akademi, kursutvärderingar, kritiska vänner, kollegial kritik

Docenten och socialpsykologen Bosse Angelöw talar om vikten av lättja (eller återhämtning som låter bättre idag!) och berättar att hans budskap om att låta hjärnan vila mellan aktiviteterna togs emot med skepsis för trettio år sedan. Idag är det något som vi vet, men kanske har svårare att leva efter. Frivillig enkelhet är ett verktyg som handlar om att lära sig leva i nuet, konsumera mindre och få tid över för att göra det man tycker om.

Bosse Angelöv berättar i en intervju i senaste numret av Loop (nr 8/07) om vår spännande tidsålder, där personlig utveckling flyter samman med global utveckling. Mycket handlar idag om en längtan efter att njuta och ha det behagligt och hitta andra dimensioner av långsamhet och lättja.

Idag skrivs mängder av böcker på temat prestation och utbrändhet, där "Duktighetsfällan – en överlevnadsbok för prestationsprinsessor "av Joanna Rose och Aleksander Perski är en i raden. Prestationen blir en häftig drog för dessa kvinnor och till slut en oumbärlig del av livet. Tills de sönderstressade och utbrända kraschlandar i duktighetsfällan.

Well, detta kan väl inte gälla mig? Som bara ska skynda mig ut med hunden, mellan fritidshämtning och matlagning, samtidigt som jag skriver på en ny bok, har deadlines för forskningsskisser och artiklar?

Oh, I like it…

>Läs även andra bloggar om lättja, duktighetssyndromet, prestationsprinsessor

Säkert är det många som har uppmärksammat den nya ungdomsmottagningen på nätet – www.umo.se.
Det är ett nytt sätt att nå ungdomar och har kommit till på initiativ från Socialdepartementet och produceras av Sjukvårdsrådgivningen SVR AB. Här kan man ställa frågor om sexualitet, kropp och relationer och ta upp både kroppsliga och psykiska hälsoaspekter. Tanken är förstås även att nå dem som inte går till en "vanlig" ungdomsmottagning.

Knappt två veckor efter att Göran Hägglund, socialminister, och Nyambo Sabuni, jämställdhetsminister, invigde projektet i mitten av november hade sajten registrerat över 100 000 besökare. Det visar förstås på ett otroligt behov och intresse från ungdomarnas sida (även om kanske en och annan vuxen också var inne och tjuvkikade!;-) . Likaså stärker det de resultat som framkom i Sven-Axel Månssons och min bok "Sex överallt, typ?!", nämligen att ungdomar vill ha fler forum och möjligheter att diskutera sexualitet och känslor. 

Apropå hälsa – här Spin doctors! 

 
Läs även andra bloggar om umo.se, sexualkunskap, Spin Doctors

… måste här vara vackert och nu vara skönt." Så står det på väggen i ett rum på Eldorado. Det är ett aktivitets-, kunskaps- och kulturhus i Göteborg för personer med intellektuella funktionsnedsättningar på tidig utvecklingsnivå. Många har dessutom fysiska funktionsnedsättningar.

Här finns ytor som förändras ständigt med hjälp av olika tyger, pinnar, pärlor, spiraler och speglar. I musikrummet hänger vindspel i metall och möjligheter att känna och ta i, spela på olika instrument och lyssna på olika sorters musik.

Jag har träffat eldsjälen Elaine Johansson, som är verksamhetsansvarig för Eldorado och slogs av hennes öppenhet, flexibilitet och ödmjukhet inför livet. Hon har själv en dotter, som nu är 38 år men som befinner sig på en ettårings nivå. Elaine betonar att det inte betyder att man ska möta henne som en ettåring, eftersom hon förstås har mångt flera år av livserfarenheter. Men hennes behov är på den nivån.

Förutom musiken, som har en framträdande plats på Eldorado, betonas taktil stimulering. Det taktila sinnet är vårt största sinne, säger Elaine i en intervju i senaste numret av Socialpolitik (nr. 4/08). Och utan beröring dör man.

Om man vill lyssna på en låt, som känns i hela kroppen så kommer jag att tänka på Atomic Swing och gruppens spelglädje – här och nu, även om det var ett tag sedan sist.

 
Läs även andra bloggar om Eldorado, intellektuella funktionsnedsättningar, aktivitetscentrum

"Vilken kunskap är säkrast – att man själv är förälskad eller att avståndet till månen är så och så många kilometer?" undrade Hans Alfredsson vid något tillfälle.

Erfarenheten måste tas på allvar, även den enskildes. Men en ensam människas erfarenhet räcker sällan som empiri i en forskningsstudie, absolut inte i kvantitativa studie och sällan heller i kvalitativa även om urvalet då kan och ofta bör vara betydligt mindre eftersom man då söker efter fördjupad och förtätad kunskap.

Enstaka musikupplevelser kan också vara erfarenheter att värdesätta länge, länge. Personligen är jag väldligt förtjust i folkmusik och gärna i världsmusiktappning. Lena WIllemark och Ale Möller är fantastiska musiker som satt djupa spår i mig. De får mig att tänka på vårt släktsommarställe i Dalarna, tonårens stämsång med jämnåriga tjejer – också med långt permanentat hår, långa vida klänningar och träskor.

Här i juletid!

Så hyllar nobelpristagaren i litteratur Jean-Marie Le Clézio i sitt tacktal litteraturen och dess betydelse vid Nobelmiddagen.

När man i sin ensamhet skriver en forskningsartikel, en rapport eller monografi eller en skönlitteratär bok, så får man ibland kontakt med läsarna. Man skriver verkligen för någon, även om denne oftast är ansiktslös. Men ibland är det själva berättelsen eller argumenteringen eller presentationen av resultaten som tydligt talar för sig själv, ibland bara rakt ut, utan hänsyn till läsarens eventuella kritiska blick eller tveksamhet. Nej, av egen styrka talar orden.

Och det intressanta är förstås när orden kommunicerar med andras. Ibland i polemik. Andra gånger i samtycke. Åter andra mer som en extra ton i ett ackord., eller ytterligare ett intstrument bland andra. Som i en orkester.
 
Ibland tycker man sig se allt så klart; bra bokidéer mitt i natten när man borde sova, intressanta forskningsfrågor att söka svar på, en häftig musikslinga  – alldeles ny eller från förr….

Läs även andra bloggar om litteratur, forskning, Jonny Nash

"Det är skapandets hemlighet och kärna. Sanningen är vacker, och skönheten är sann. Ett mästerverk består av skönhet och sanning, i varje ord, i varje mening, i varje stycke, i varje kapitel (ur Filologens dröm av  Björn Larsson – verkar jag tjata för mycket om den boken?)".

Som bloggare kan man kanske inte granska varje ord som skrivs utifrån den visionen, men det är en härligt känsla att åtminstone läsa om någons recept på ett litterärt mästerverk.

Var på glöggmingel på Argument förlag i fredags. Diskuterade gamla och nya bokidéer, pratade med unga och lite äldre förläggare och redaktörer, undrade försiktigt vad de tyckte om mitt nyss inlämnade manus på ännu en bok om Emma….

Idag städning, julklappsinköp och sen pepparkaksbak och lussebullar (med vit choklad, inte med russin för det gillar vi inte så mycket). Sen skulle Ofelia äntligen få vara Lucia. Den kavata unga 6-åringen stod för en gång skull med tunghäfta framför oss. Inte ett ord ett eller en ton kom ut. Men hon var Lucia.

Nästa gång kanske Miss Santa Claus

Läs även andra bloggar om litteratur, akademi, Lucia, skönhet, sanning

En roligare nyhet är att lycka visar sig smitta! I British Medical Journal publiserades nyligen en forskningsartikel där det visar sig att en lycklig person sprider sin sinnesstämning i tre led – till sina vänner och vidare till deras vänners vänner. Ju närmare geografiskt en lycklig vän desto bättre!

Men tyvärr, en lycklig person på en arbetsplats förmår inte att skapa lycka bland sina kollegor…  Vad ska man säga om det? Kanske mer om arbetsplatsers atmosfär än om enskilda personers förmåga.

För att testa om du är en lycklig person, besvara följande påståenden:

Jag känner tillförsikt inför framtiden
Jag känner mig lycklig
Jag uppskattar livet
Jag känner att jag är precis lika bra som andra människor

Att bara ha varandra, visar sig inte vara så lite!

<

I Hallands Nyheter kan man idag läsa att elever på gymnasiet saknar grundläggande kunskaper om sex. Under en pågående temavecka på Ljud- och Bildskolan framkom att nästan ingen kunde svara på när i månaden en kvinna kan bli gravid eller vad olika kroppsdelar heter. Istället för att använda preventivmedel för att skydda sig mot könssjukdomar och oönskade graviditeter används hellre antibiotika eller abort. Många att anser att tjejer måste tänka på hur de klär sig, annars får de skylla sig själv om de blir våldtagna.

Sverige har länge varit stolta över att som första land i världen introducerat obligatorisk sexualkunskap i skolan redan 1955. Men nu verkar konsekvenserna av minskade resurser i skolan för detta att visa sig. Hoppas nu att skolornas ledning, och ansvariga för utformning av läroplanen, tar detta på allvar, för jag tror tyvärr inte att Ljud- och Bildskolan i Varberg utgör ett undantag.

"Det är ett idogt arbete att driva ungdomen ur sin kropp"

Ikväll är det middag för dem som utdelats kanske världens mest prestigefyllda vetenskapliga pris, Nobelpriset, inom medicin, fysik, kemi, litteratur och fredsarbete. Intressant att notera är förstås att inget pris delas ut i beteendevetenskap eller mer samhällsvetenskapligt förutom ekonomi. Inte heller finns ett Nobelpris i musik, men idag tillkännages att Birgit Nilsson Foundation blir motsvarigheten inom musiken.

Virologen Birger Holmgren i Björn Larssons bok "Filologens dröm" beskrivs på tre sätt:
Han led inte av bristande självförtroende
Han kunde offra sin mor på sanningens altare
Han hade en storslagen dröm (som visar sig vara Nobelpriset)

Hur många forskare som drivs av drömmen om ett Nobelpris vet vi inte. Men att de flesta forskare inte alls har detta i åtanke i sitt dagliga värv är nog mer säkert. Andra drivkrafter som nyfikenhet och intresse för ett särskilt forskningsområde är tänkbart, likaså en strävan efter en akademisk karriär som kanske i någon mån fortfarande har en viss status och därmed lockelse.

Kommer det att bli en mer precis vetenskap? frågar journalisten riksbankschefen. Svaret blir lite luddigt, men kontentan är (förstås) att det beror på vilket vetenskapsområde det handlar om. Återigen påminns jag om avsaknade av vetenskaper som psykologi, sociologi, socialt arbete , sexologi m.m. som aldrig ens nämns i dessa sammanhang,,,,

Dessutom återkommer funderingar kring varför det är så få kvinnor som får Nobelpriset, även om de forskar inom de områden som är aktuella i dessa sammanhang.

Vi behöver stjärnor inom forskningen, säger rektorn för KI. Som tröst för alla forskare inom områden eller tillhörande ett kön, som sällan har en möjlighet att drömma om ett Nobelpris – tack för era insatser!