Kategori: Allmänt

Att Svenska kyrkan nu sagt ja till att viga homosexuella par i kyrkan är inte en dag för sent.  Men istället för att rubrikerna pekar på det positiva, så kan man läsa att sju av landets biskopar varnar för att detta kan splittra kyrkan. Faktum är att svenska kyrkans rikskdag röstade ja med en stor majoritet – det är istället ett enande beslut!

I en familj kunde istället den gamla ordningen orsaka splittring i en familj på ett märkligt sätt. Som äldst i en syskonskara på fem, så kan jag konstatera att fyra av oss har ”fått kyrkans tillåtelse” att gifta oss men att en inte har fått det. Det kändes märkligt!

Man kan dra diskussionen ännu ett steg och diskutera äktenskapet som ”institution”, men det är en sak att frivilligt ta avstånd eller välja att inte ingå äktenskap och en annan att exkluderas på grund av att den man är kär i har fel kön. På ett sätt kan jag inte ens förstå att det är först nu som allas kärlek respekteras!

Homoäktenskap; Queen, Svenska Kyrkan

Grekiskan har flera ord för kärlek och agape betyder att älska människor omotiverat eller guds kärlek till människan. Det var också namnet på ett fik som prästen Olle Carlsson startade i sin ungdom och som blev en andlig frizon för dom som sökte en tro på sitt eget sätt, och som inte kände sig hemma vare sig i frikyrkan eller i den mer strika stadskyrkan. Så småningom blev dock Olle präst i stadskyrkan; mycket omtyckt som människovän men också med många egna bekymmer som till slut gjorde att han hamnade på den absoluta botten efter år av missbruk och utbrändhet. Det här skriver han om sin nya bok ”MItt himla liv”.

Jag sover, läser lite, snörvlar, kollar datorn och tittar ut på det fortsatt vackra vädret. Att helt koppla av jobbet går inte som forskare och docent, även när man är sjuk. Det finns exempelvis ingen vikarie att sätta in, heller ingen som hjälper en att hålla deadlines eller läsa in sig på litteratur inför nya forskningsstudier.

Idag har jag som tur är duktiga gästföreläsare och handledare som står friska (förhoppningsvis) inför masterstudenterna i sexologi i Malmö! Känner mig lugnad, snyter mig och kan somna en stund igen med vetskapen om att så många snart ska bli experter på kärlek!;-)

agape; Olle Carlsson, master i sexologi, Ebba Forsberg

Ofta går helgerna åt till att komma ifatt på hemmafronten med städning, trädgårdsarbete, tvätt m.m. Vår sons band Marissa Burns Trey spelade på hemmakrogen i fredags, men det missade vi eftersom vi somnade i soffan efter ännu en veckas pusslande med jobbresor, hämtning på fritids, matlagning och…. ja, vart tar tiden vägen och varför är vi så trötta hela tiden?

Men i lördags sken solen från en strålande himmel och vi bestämde oss för att strunta i dammråttor och ge oss ut i den vackra staden Varberg och njuta av de utbud som ges. Yngsta dottern, som är den enda numera som gärna följer med oss, ville se ”skelettet av bockstensmannen som byggt skolan hon går i” (hm, ska man rätta en 7-årings verklighetsuppfattning gång på gång? nej…) och vi ville se fotografen Elisabeth Olsson Wallins fotoutställning: Äkta – kärlek, politik, jobb och som behandlar frågor om makt, sexualtitet, religion och kön.

Eftersom vår hund var missnöjd med att sitta utanför istället för att också se Bockstensmannen och fotoutställningen, så fick vi turas om. Väl inne i fotolokalen fanns endast två äldre damer och jag. De stannade länge vid varje foto, gick fram och tittade på nära håll, kommenterade och funderade. Där jag ibland blev generad över de närgångna bilderna på s.k. läderbögar, gick damerna ännu längre fram. ”Tror du att det där kan vara hans…. ?” undrade den ena och tittade. Den andra kvinnan tog av sig glasögonen och ställde sig med näsan mot fotot: ”Ja, konstaterade hon, det är jag NÄSTAN säker på!”

Jag bestämde mig iaf för att kontakta fotografen och fråga henne om hon kan föreläsa på masterprogrammet i sexologi och berätta mer om hur konst, kultur och sexualitet kan hänga ihop och hur det kan beröra människor över generations- och könsgränser! Och då kan man tala om strålglans, när bilder både upprör och fastnar på näthinnan.Gloria.

 

Nyss hemkommen från några dagars körresa i Tjeckien – härligt, avkopplande, socialt och utmanande! Att fokusera noter, intonation och nyanser i musiken är som att rena hjärnan. Allt annat måste läggas åt sidan när man musicerar.

Hur ofta lägger vi ner så mycket möda, energi och entusiasm på våra nära relationer – förutom när vi är i förälskelsefasen? Uppmärksamma läsare vet att en av de böcker som jag just nu läser heter ”Kärlek. Hur f-n gör man? av Bob Hansson som frågar dom som vet.

En som försöker ge sig på att svara är Karin Möller. Hon menar att kärlek är som en strålkastare, den belyser alla våra mörka sidor vi bär med oss. Det är därför som kärlek också är så smärtsamt. Men strålkastaren kan ju också göra att allt – både man själv och den andre – badar i ljus, av glädje och förhoppning, tänker jag. Bob Hansson själv menar att den som ser sitt eget mörker också är beredd att försvara sitt ljus.

Idag föll iaf ljuset på en artikel som Sven-Axel Månsson och jag skrivit, och som just publicerats online i The Journal of Sex Research: 

Lust, Love, and Life: A Qualitative Study of Swedish Adolescents’ Perceptions and Experiences with Pornography

Det är ofta en rätt lång process innan en artikel godkänns och publiceras, så lättnaden är stor när det äntligen är klart! Man vill
nästan sjunga en glädjesång…

Den senaste undersökningen från Vetenskap & Allmänhet (VA) och SOM-institutet visar att knappt sex av tio svenskar har förtroende för forskare. Dessa siffror anger att förtroendet sjunkit något det senaste året. Är det tillfällighet eller ett tecken i tiden?

Den forskning som oftast kommer allmänheten tillgodo är ju den som uppmärksammas i pressen. Om det som då kommer fram upplevs som motsägande, bristfälligt eller till och med okunnigt så tappar folk tillit till experters kunskap. Om å andra sidan det som förmedlas uppfattas som förståeligt och nyttigt så ökar förtroendet.

Min uppfattning är att det oftare skrivs om medicinsk forskning än om samhällsvetenskaplig forskning, och det stärks ju i så fall av att 80% av befolkningen har förtroende för det medicinska området. Däremot är det bara 50 % som har förtroende för samhällsvetenskaplig forskning.

Ett sätt att öka förtroendet för de områden som ligger lägre är fler kontakter mellan forskare och allmänhet och att som forskare visa sig mer i samhällsdebatten, konstaterar Karin Hermansson på VA.

Jag försöker alltså bidra med mitt strå till stacken genom att blogga om sexologi och den forskning som vi bedriver på fältet. Men kanske är det inte helt så enkelt ändå, för områden som vi alla tycker oss ha erfarenhet av på ett eller annat sätt är ju lättare att ifrågasätta om man inte känner igen sin egen verklighet i forskningsresultaten.

Idag poängterar vi inom sexualitetsforskningen exempelvis sexualiteter i pluralis för att inte stärka det heteronormativa tänkandet ytterligare. Och forskning som inte alls upplevs som nyttig eller förståelig är kanske egentligen den mest intressanta! När forskare tänker i nya banor, det är då ny kunskap skapas och det borde ju inge förtroende!

Så står det på den bild på Kinseyinstitutets hemsida, där vi sitter och diskuterar forskning från min tid som gästforskare i våras. Det var en mycket spännande vistelse, som gav en inblick i en delvis annan sorts sexualitetsforskning än den som vi bedriver vid Malmö universitet. Främst genomför de experimentell och kvantitativ forskning, jämfört med den stora andel kvalitativ och kontextuell forskning som vi gör.

Men det är också därför det är så spännande att samarbeta! Nu håller jag för fullt på med planeringen av det ömsesidiga utbytet då Dr Erick Janssen kommer till Malmö universitet. Han är från Amsterdam, men har bott i USA i många år.  Ericks forskningsintressen rör fysiologiska och neurologiska aspekter på sexuell lust och det är också det han kommer att utgå från vid sina föreläsningar under vecka 40.

Erick kommer att medverka vid följande tillfällen:

KÖSSA seminarium, som riktar sig till forskare och doktorander vid Malmö högskola  29 september 13-15:
"Turning on and Turning Off – The Psychophysiology of Sexual Desire"

Klinisk sexologi för masterstudenter i sexologi 30 september 13-16
"Physiological and Neurological aspects on Sexual Desire"

Metodkurs för masterstudenter samt etiska rådet vid Malmö högskola 2 december 9-11 (el 12)
"Ethics in Sexual Research"

Anteckna dessa datum ni som vet att ni tillhör åhörargruppen! Ni andra får, tyvärr, bara Wish you were here…. 😉

Själv har jag precis kommit med boken Hur gör man? om sexualkunskap i särskolan och därför tar jag med intresse tag i Bob Hanssons bok Kärlek. Hur fan gör man? i pocketshop på Centralen i Malmö. Snabbt fastnar jag i finurliga funderingar om tvåsamhet, stängda hjärtan och priset för kärlek.

Bob ställer frågor och försöker få svar från KG Hammar, THomas Di Leva och Olle Waller m.fl.. Redan det väcker min nyfikenhet! Jag borde läsa annan facklitteratur, men kan inte hålla ögonen från kapitel som Kärleken är som en strålkastare.  Jag borde skriva på mina kapitel till nya Sexologiboken, men kan inte låta bli att bläddra till Det är en befrielserörsel att inte ha rätt.

Jag borde natta den yngsta och sen prata med min man, men mumlar bara nåt ohörbart tillbaka. Istället läser jag om Kärlek som motsats till rädsla.

Ok, jag borde kanske praktisera nåt om det som står också….  nu ska jag lägga ifrån mig boken – ett tag iaf!

Argument förlag, Bob Hansson, KG Hammar, Thomas di Leva