Kategori: Allmänt

Frågan har förstås flera bottnar, men det jag främst tänker på idag är översättning av akademiska titlar till ett språk vars system ser annorlunda ut än det svenska. När jag skulle presentera mig själv på Kinseyinstitutet i USA som Senior Lecturer såg de frågande ut: Vad är det? undrade de andra forskarna. Jag försökte beskriva gången (läs hierarkin) i den akademiska världen och då lyste de upp och sa; Yes, you mean Associate Professor. Njae, sa jag, tror man måste vara "docent" och försökte uttala det på amerikanskt vis. What’ s that? undade de då.

Eftersom Malmö högskola passande nog lagt ut ett högskolelexikon på hemsidan, så skyndade jag mig till datorn för att kolla. Där går att utläsa Senior Lecturer GB och Associate professor US.  Ok, det förklarar förvirringen.

Men om man nu snart ska bli docent och ska hålla sin docentföreläsning – vad heter det då på engelska? Jo, i högskolelexikonet kan jag se att jag inte var helt fel ute i min svenglish: "trial lecture for appointment as a docent" Docent finns alltså som samma ord på engelska!  Fast ingen på Kinsey hade hört talas om det….

Så, tillbaka till grundfrågan – vad betyder en titel egentligen? Och är det titeln som är av betydelse, eller det man gör? Fast å andra sidan, kan man göra det man gör, om man inte har en titel för det? Och, till sist, gör man det man vill då man har en titel? Plötsligt vänds allt i existentiella grubblerier…

För att rycka upp mig, så börjar jag uppskatta Bolognaprocessens intentioner om ett gemensamt system för högre utbildning inom de 46 länder i Europa som ingår i samarbetet. Skönt att veta att om/när jag reser till något av dessa länder så behöver jag inte förklara så mycket. Jag kan "vara" min titel på ett självklart sätt., utan att behöva förklara.  Men, vänta – vill jag verkligen vara en titel? Då är vi tillbaka på ruta ett – vad betyder en titel, egentligen?

Som värmlänning kan jag inte låta bli att citera Gustaf Frödings grubblerier om sanning och vetenskap ur diktsamlingen "Gitarr och dragharmonika", som min käre far nyligen visade mig:

"Då frågade Pilatus: Vad är sanning?

Och eko svarade – profeten teg.

Med gåtans lösning bakom slutna läppar

till underjorden Nazarenen steg.

Men gudskelov, att professorer finnas

för vilka sanningen är ganska klar!

De äro legio, ty der äro månge

som skänkt den tvivelsamme romarn svar

Dock syns mig sällsamt. att det enda sanna

så underbart kan byta form och färg.

Det, som är sanning i Berlin och Jena,

är bara dåligt skämt i Heidelberg.

Det är, som hörde jag prins Hamlet gäcka

Polonius med molnens gyckelspel:

"Mig tycks det likna si så där en vessla

– det ser mig ut att vara en kamel."

Kanske kan man utifrån detta kalla Fröding för socialkonstruktivist! Nåväl, att kritiskt granskande av (s.k.) sanningar är en viktig del av akademin är de flesta överens om, oavett vetenskapsperspektiv. Men så här såg Beethoven på visdomar och sanningar:

"Jag föraktar en värld som inte tycker att musik är en högre uppenbarelse än all visdom och filosofi".

Och då kommer jag att tänka på den lilla jazzklbuben i I Bloomington, där man läsa det här citatet av Platon på vägen in: .

"Music is a moral law. It gives soul to the universe, wings to the mind, flight to the imagination, and charm and gaiety to life and to everything."

Igår kväll gick jag dödstrött pga jetlag ändå iväg till kören och fick ny energi när vi bland annat sjöng Duettion ur Figaros bröllop. Här kommer en flimsnutt där musik av Mozart får en stor betydelse.

Precis hemkommen från USA och fylld av entusiam över de kontaktnät som byggts "over there" bläddrar jag igenom all post. Jag fastnar i en artikel i Universitetsläraren 8/09 med en intervju med professor emerita Eva Österberg. Hennes forskning om vänskap belyser en lång historia från Aristoteles till nutid, och är snarare politisk än något om trevligt myspys.

Österberg knyter samman nätverksbyggande med maktstrukturer och maktutövning på ett sätt som ger tankeställare. Hon varnar för vänskapssamhället och risken för att det ska "övertriumfa meritokratin". Inom akademin finns ju sakkunnighetsf- och refereeörfarandet och inom vissa områden finns enbart ett färre antal personer att "välja mellan" när det gäller ämnesexpertis. Ofta kan man kan ana vilka de "anonyma" granskarna är, och i andra fall är de namngivna.

Att behålla ett kritiskt, öppet sinne, oavsett vem det är som ska granskas och att kunna ta emot kritik från dem som också är ens kollegiala vänner är a och o när man arbetar som akademiker. Låt oss ändå sträva mot det, med en medvetenhet om de risker som det kan innebära, snarare än bort från vänskapen med dem som man faktiskt har en hel del gemensamt med också!

Efter all god amerikansk högkvalitativ musik jag lyssnat på i Bloomington är det ändå härligt att ryckas med av Håkan igen!

Sa ar det dags att saga hejda till alla. Jag har verkligen haft tva fantastiskt trevliga och intressanta veckor har pa Kinseyinstitutet. Att jag lart kanna sa manga ar mycket tack vare Jennifer Bass och hennes stora sociala natverk, bade vid Indiana University och i Bloomington. Har star vi och konstaterar att vi har en perfekt langd!

Bibliotekets personal har ocksa varit till stor hjalp och deras kunnighet om bade historisk och nutida publicering ar imponerande! Nedan star jag tillsammans med Liana pa bibliotketet och Catherine, som ar kurator vid institutets konstsamlingar. Vi har precis tittat pa filmen " Beyond Boundaries" som var en angelagen dokumtarfilm om hur det kanns att vara immigrant i USA och bisexuell och kampa med existentiella fragor kring religion, kultur och familjeliv.

Vid sommarens stora event, varldskonferensen i sexuell halsa,  i Goteborg kommer Kinseyinstitutets director Julia Heiman att vara en av dem som far for WAS guld medalj sina prestationer inom sexologin. Professor Heimans forskningsintresse ar foljande:

• treatments for sexual difficulty
• the impact of treatments for sexual difficulty on relationships
• cross-cultural definitions of sexual satisfaction
• sexual abuse and aggression
• depression and sex
• quality of sex experience in the wake of cancer
• impact of childhood sexual abuse on adult relationships
• sexual risk-taking
• physiological and emotional dimensions of sexuality

En gang i veckan ater institutets forskare lunch tillsammans och diskuterar aktuell forskning pa ett informellt vis. Daremellan bokas forskningsseminarier, dar sarskilda artiklar eller metoder tas upp, och forelasningar med forskare inom och utanfor institutet. Tvarvetenskapliga perspektiv ar gangse och i samma kontorslandskap som jag sitter finns aven exempel en antropolog, som bland annat skriver om babianer och sexualitet. Institutets forskare undervisar ocksa; aterigen bade inom och utom institutet och vid Indiana University och andra nationella och internationella universitet. Vi planerar nu exakta datum da Erick Janssen och Julia Heiman ska komma till masterprogrammet i Malmo och undervisa.
Har sitter vi i konferensrummet och diskuterar.

Och nedan omringar Erick och jag Julia, som sitter i John Money’s fantastiska gungskinnfatolj.

Pa eftermiddagen idag hade vi ett seminarium utifrån Sven-Axel Månsson och min kommande artikel i Journal of Sex Research: Lust, Love and Life: A qualitative study of Swedish adolescents’ perceptions and experiences with pornography.

Eftersom vi haft fokusgrupper och individuella intervjuer med 73 ungdomar mellan 14-20 rönte det stort intresse bland de andra forskarna, som ocksa forskat i ämnet men utifran andra forskningsmetoder.

Här sitter vi och diskuterar, och som vanligt blandas allvar med värme och humor! En av de bilder som togs idag kommer förresten vara med i Kinseyinstitutets nya broschyr.

Ikväll ska jag se en kortfilm pa Department of Telecommunications om unga immigranter, som överskrider traditionella könsmönster – Beyond Boundaries.  FIlmen ar gjord av Betsy Jose som aven har gjort nagra andra filmer för Kinseyinstitutet.

Och så har vackert var det igar kväll nere vid den konstgjorda sjön i Bloomington. Vi tog en kort promenad som paus mellan prisutdelning i City Hall för studentprestationer och även for en av de sociala foreningar som Jenny sitter i styrelsen för. Sengick vi pa jazz klubb…..

.

…. arbetade har, utan manga kanda sexologer och forskare genom tiderna. Bland annat tillbringade John Gagnon och William Simon en tid har och skrev bland annat Sexual Conduct, som manga masterstudenter i sexologi vid Malmo hogskola ar valbekanta med.

Nar jag gar igenom codsystemen och forsoker fa en uppfattning om vilka Kinsey och hans team intervjuade blir det tydligt att datamaterialet ar mest anvandbart for att uttala sig om yngre och valutbildade, framforallt studenter. Jag forsoker finna koder for funktionsnedsatta genom att prova olika ord som kan ha anvants pa den tiden, men kommer fram till att det helt enkelt var sa att manniskor med funktionsnedsattning levde pa institutioner under den tid da dessa undersokningar gjordes. Crippled ar det ord som anvands i en parentes for att beskriva "andra allvarliga defekter". I samma parentes anges aven spastic, paralyses, polio, breast removed, male catration, atrophy, birth defect.

Idag ar Crip-teorin pa fram marsch. Precis som gayrorelsen tog ett ord som anvants i negativ mening och gav det egen kraft och en positiv innebord, sa anvands nu ordet crip i empowerment syfte. Intressant hur politik, forskning, aktion manga ganger hor ihop nar det galler fragor kring sexualitet.

Jag har just avslutat ett mote med personal som arbetar med personer med intellektuella funktionsnedsattningar och sexualitet. De ar mycket intresserade av min forskning och de utbildningar som jag genomfort genom aren. Det ar sa roligt att traffa engagerade manniskor, som ar beredda att granska sina egna varderingar och soka ny kunskap i syfte att medverka till ett mer humant liv for andra.  Det kanns som att jag har tusen ideer nar det galler nya bocker och oversattning av de som annu enbart  finns pa svenska. For aterigen, svenska ar ett litet sprak….

Här står Pat och jag, förvisso lite morgontrötta,  tillsammans med Alfred!;-)

Nu nar det bara ar nagra dagar kvar har pa Kinseyinstitutet tyckte jag det skulle var kul att kopa t-shirts harifran. Jag tittade efter en svart-gra troja i min storlek och fick hjalp av trevliga Pat i receptionen for att kopa den. "Det har ar var Kinsey-scale-troja" sa hon leende och la ner trojan i pasen.

Da plotsligt gick det upp ett ljus! Vanta, vad var det nu med Kinseyskalan? Hur fungerar den? Var det inte nagot med att enbart ett fatal ar helt och hallet homo- eller heterosexuella – de flesta befinner sig nanstans emellan? Jag tar snabbt upp min troja igen och ser numret pa ryggen. En fyra. Pa vaggen finns information om skalan och jag laser:

0- Exclusively heterosexual with no homosexual

1- Predominantly heterosexual, only incidentally homosexual

2- Predominantly heterosexual, but more than incidentally homosexual

3- Equally heterosexual and homosexual

4- Predominantly homosexual, but more than incidentally heterosexual

5- Predominantly homosexual, only incidentally heterosexual

6- Exclusively homosexual

Well, det blev ett annat nummer pa trojan….  Pat halsar att det gar att bestalla trojan aven fran Sverige, om man ar beredd att betala frakt som tillkommer pa 20 US dollar.

Har star Pat utanfor Kinseyinstitutet, Morris Hall, Indiana University. Ratt kvinna, pa ratt plats!

Och så här trevligt har vi tillsammans!

Vad hander pa Kinseyinstitutet idag? Vilken forskning bedrivs och vad handlar projekten om?

En aktuell studie handlar om varfor vissa kvinnor upplever sexuella problem och andra inte, och resultaten presenterades i april 2008 i tidskriften Archives of Sexual Behavior.  Tidigare studier har undersokt faktorer sasom alder, utbildning och socio-ekonomisk status men inte forran nu har betydelsen av olika slags personligheter belysts. Den har studien visar att kvinnor med tendens till att uppleva sig hammade, ar mer predestinerade att ocksa uppleva sexuella problem. 

En annan studie fokuserar komplexiteten i mojligheten att uppleva sexuell lust. Historisk sett har man ansett att negativa kanslor inverkar negativt pa lusten, men aktuell forskning pa Kinseyinstitutet visar snarare att det ar avsaknaden av kanslor, oavsett positiv eller negativ klang, som leder till minskad eller ingen lust. Likasa ar det mojligt att bade uppleva negativa och positiva kanslor samtidigt under sexuell respons

 En tredje studie belyser anvandandet av sk "mindfulness" i sex-terapi. Det ar en gammal osterlandsk filosofi som anvands i meditation och som blivit alltmer popular i det vasterlandska nutida samhallet som att satt att hitta lugnet och fokuset i tillvaron. Det har ar forsta gangen som det diskuteras  och satts in i ett terapeutiskt sammanhang som hjalp vid sexuella problem. Resultaten visar att mindfulness kan vara en mycket effektiv del i terapier som syftar till att oka kvinnors sexuella lust och formaga till njutning.

Min tid som gastforskare vid Kinseyinstitutet gar nu alldeles for fort och det kanns svart att hinna med allt som jag hade hoppats pa! Men jag forsoker verkligen nyttja varje mojlighet till diskussion med forskarna och vanda och vrida pa forskningsperspektiv och forskningsfragor. Dessutom har vi mycket trevligt och skrattar en hel del, at likheter och olikheter!  Och pratar mycket om vikten av att kunna argumentera for sin forskning och da ar forstas spraket viktigt! Att publicera sig pa engelska gor ju att vi svenskar nar sa otroligt manga fler med vara resultat!

Sa har tycker de forresten att det svenska spraket later! 😉 kommer ni ihag?

Forsta dagen nar jag fragade efter Kinsey Institutet inne pa universitetsomradet sa var det faktiskt flera som inte visste. Detta forskningsinstitut som ar sa beromt ar alltsa inte lika valkant i Bloomington som pa andra stallen i varlden. Jenny gavs sig ut bland studenter, for att fraga vad de visste och sa har svarade de:

Kanske skulle vi ge oss ut pa hogskoleomradet i Malmo och fraga vad andra studenter vet om master programmet i sexologi?

Det finns manga intressanta filmer att ladda ner fran Kinsey institutets hemsida, allt fran virtuella guidningar genom konstgalleriet till aktuella redogorelser for forskningsresultat. Just nu har jag jhaft ett intressant samtal med Liana utifran min presentation igar. Har ar en film med Liana, dar hon berattar om biblioteket.