Även andra v-utbrott än vulkaner kan hota

Imorgon  bitti är biljetten beställd till den europeiska sexologikonferensen i Porto och i samband med det sammanträde med världsstyrelsen i sexologi, där jag är ledamot. Nu verkar hotet från vulkanutbrottet på Island ha minskat på flygtrafiken, men istället har jag fått ett ordentligt virus som framförallt satt sig på rösten. Vad ska jag göra utan min röst på en stor internationell konferens? Hur kan jag då kommunicera med andra? Är det meningsfullt ur professionell synpunkt, förutom att det förstås är trist och jobbigt att resa när man inte mår bra.

Jag kommer att tänka på docent Jens Rydströms  intressanta föreläsning på masterprogrammet i torsdags, och hans reflektioner utifrån crip-teori. Vem är funktionsnedsatt, och vad skiljer den personen från en ”vanlig”? Och vem bestämmer vad som är normalt och idealt? Just nu är det jag som är funktionsnedsatt. Och jag är en frustrerad ”funkis”, inte tu tal om det. Alla saker som annars kommer så lätt och snabbt ur min mun, stannar nu inne i mitt huvud om det inte utmynnar i ett hest ohörbart väsande. ”Va?” undrar närstående, andra ser mer frågande på mig när jag inte kan svara direkt på en fråga utan försöker kommunicera med hjälp av hemsnickrat teckenspråk. ”JAG KAN VISA DIG” säger vissa övertydligt och högt, medan andra börjar viska och själva gestikulera med händerna. Ja, intressant är det i alla fall att tillhöra ”dom andra”, ”dom funktionsnedsatta” och ”dom knepiga”.

Kanske kan man precis som i en av berättelserna i Jonas Karlssons novellsamling ”Den perfekte vännen” kommunicera genom olika låttitlar. Just nu skulle jag i så fall vilja förmedla känslan i soulsister; hey musikvän, syster  – med mitt eget tillägg; gör mig frisk! Och påminn mig om det priviligerade med att ha en funktionsnedsättning som förhoppningsvis är övergående.

 

Startskott

Inom de närmaste dagarna startar en ny unik enkätstudie; 600 svenska ungdomar som är intagna på statliga ungdomshem får möjlighet att besvara UngKAB09 enkäten i Malmö högskolas regi. Ofta hamnar dessa ungdomar utanför de ”vanliga” undersökningarna av unga och därför anser vi att detta är ett mycket spännande projekt. Kommer de att svara ungefär som de 15 000 unga som hittills besvarat UngKAB? Eller kommer resultaten att skilja sig åt? Varför i så fall?

Att forska är som att beträda nylagd is – eller is som aldrig lagt sig. Man vet inte vad som ska hända – och hoppas ibland att kunna ”gå på vatten”.  Att forska är att vara nyfiken – beredd på allt eller inget. Att forska är osäkerhet och förväntning i samma stund. Att forska är öppenhet och en viss krasshet. Kanske, kanske inte.

Min kompetenta doktorand tar första steget i slutet på veckan. Min uppgift den här gången är att handleda – leda vid handen. Det är också spännande!

Etiska aspekter är och ska alltid vara en ledstjärna. Oavsett grad av nyfikenhet, så gäller det att värna om dem det gäller. Ungdomar som vistas på statliga ungdomshem är en särskilt grupp att ta hänsyn till, där det gäller att vända och vrida på olika aspekter för att strävan efter resultat aldrig sätter den enskilde i en utsatt position.

 

Att skriva och prata på engelska

Dagarna går en väldig fart och fylls av undervisning, planeringsmöten och däremellan förberedelser inför den kommande flytten till Skåne. Före påsk höll lektor Magnus Englander och jag ett seminarium om att skriva akademiska texter på engelska och vi nämnde bland annat det faktum att en svensk som pratar och skriver riktigt bra på engelska ofta befinner sig på en tolvårings nivå. Intet ont om tolvåringar men det säger förstås nånting om svårigheten med att uttrycka sig intellektuellt och analytiskt i forskarsammanhang.

Nu har videon med den föreläsning jag själv höll på Kinseyinstitutet i våras om Sexuality and Disability lagts ut på deras hemsida. Det är ett exempel på när språket både kan fungera som en brygga och och som en barriär mellan forskare i olika länder. Visst är det bra att kunna kommunicera och utbyta forskningsresultat, men lika frustrerande kan det kännas när man inte hittar det rätta ordet för den nyans som man vill uttrycka.

Imorgon börjar den sista kursen på masterprogrammet i sexologi och som handlar just om sexualitet och funktionshinder. Den här gången har vi även haft möjlighet att ta in några utomstående studenter, förutom de som redan går på programmet. Det ska bli väldigt spännande att träffa dem och dessutom ser jag fram emot flera intressanta gästföreläsare. Redan imorgon eftermiddag tar  vi emot professor Karin Barron, sociolog från Uppsala, som ska föreläsa om genusperspektiv på funktionshinder.

Ett annat tema i kursen kommer att vara frågan om funktionshinder i media och konst. Hur framställs det och av vilka? Sharemusic är ett av de få exempel organsationer och föreningar som ger kurser inom MUSIK, DANS, TEATER och KONST
för alla – oavsett förkunskaper eller funktionsnedsättning!

Under tryckning!

Så är då äntligen den tredje upplagan av Sexologi på LIbers förlag under tryckning! Idag på eftermiddagen la vi sista handen vid korrekturet av 54 kapitel av olika tvärvetenskapliga och kliniska perspektiv på sexologi skrivna av kompetenta författare från universitet, organisationer och kliniska verksamheter. P.O Lundberg har jobbat med detta projekt sedan två år tillbaka tillsammans med redaktör Christina Brynolfsson.

 

PÅ förmiddagen hade lektor Magnus Englander och jag ett seminarium om att skriva artiklar på engelska på uppsatskursen 30 hp som avslutar masterprogrammet. Det blev sista seminariet tillsammans med gruppen för min del. Nu ska de skriva på och sedan lägga fram sina arbeten i slutet av terminen under en opposition.

Påsken närmar sig och några dagars ledighet. Även om dessa ska ägnas till förberedelser av flytt så småningom, så innebär de också ett avbrott och en återhämtning innan nästa kurs – den sista för dem som valt att skriva ännu en magisteruppsats – på masterprogrammet börjar. Sexualitet och funktionshinder, 8 hp, startar med gästföreläsning av professor Karin Barron från Uppsala universitet.  Just nu känner jag mig på mycket bra humör och tror på våren, ljuset och på kärleken!

Var finns alla unga homosexuella med funktionsnedsättningar?

Det är temat på det litteraturseminarium som jag ska hålla i dag på Malmö högskola kl 13-14.30 på Fakulteten för Hälsa och samhälle i lokal U108.

Utgångspunkten är den forskning jag gjort om kärlek och sexualitet i den nya generationen unga med intellektuella funktionsnedsättningar (IF). Bland annat visar det sig vara en heteronormativ värld de växer upp i, precis som de flesta av oss. Skillnaden är att möjligheten för unga med IF att finna andra förebilder och mötesplatser än dem som arrangeras för dessa ungdomar är mindre än för andra.

Hur ska man då forska om en grupp som är osynlig? Finns det några forskningsmetoder eller forskningsmässiga förhållningssätt som kan göra detta möjligt eller öppna upp för nya ingångsvinklar i ämnet?

Utifrån min presentation av forskning i bland annat monografin Får jag lov? och en artikel i Sexuality and Disability hoppas jag på en givande diskussion tillsammans med andra forskare, studenter och andra intresserade. Förresten  har jag även skrivit en skönlitteratär lättläst bok om homosexualitet – Typ jättekär, liksom

Varmt välkomna!

Glädjande nog är Robbie Williams (ja, jag vet att han är flickfavorit och att jag möjligen tillhör en annan generation 😉 tillbaka! En av mina favoritlåtar från julklapps cd innehåller textraden  ”All I want is to look good naked”  – vilket kanske är något många av oss hoppas på så här års efter alla nyårslöften….

, , ,

Svaret på kärlekens gåta…

…. finns i hjärnan, enligt professor Helen Fisher. Hon har i många år forskat i vad som får människor att välja varandra. Hennes svar är att hjärnans kemi bestämmer; vi är olika personlighetstyper på grund av det. Fisher delar in oss i Byggare, Upptäckare, Ledare och Förhandlare. 

Byggaren vill att livet ska vara stabilt och tryggt. Det gäller både partnern, bostaden, ekonomin och jobbet. Om en Byggare träffar en Upptäckare kan det bli besvärligt. De gillar nämligen istället äventyr, kreativitet och det oförutsägbara. Upptäckarna är dock ofta självupptagna och ständigt på jakt efter nåt nytt.

Ledaren gillar att fatta beslut och är analytisk och direkt. Ibland missar de dock helheten i sin strävan efter att förstå detaljer. Det är inte alltid som Ledaren är så populär i sociala sammanhang, eftersom alla inte gillar att någon annan tar kommandot. Men träffar Ledaren en Förhandlare kan det gå bra! Han eller hon är fantasifull och intuitiv och klarar att hålla ihop en grupp människor av olika slag. Förhandlaren är även filosofiskt lagd och söker de stora sammanhangen och meningen med livet.

Ja, så enkelt är det alltså att hitta rätt partner! Lär först känna dig själv och vilken kategori du tillhör och sök sedan efter den sort som du enligt Fisher fungerar ihop med och som i sin tur trivs med din sort. Enligt professorn finns exakt 25 % av varje sort, så det borde ju gå vägen!

Själv ska jag ta helg efter en första intensiv vecka, då jag både varit i Stockholm och i Malmö och hemma i Varberg däremellan. Snön ligger fortfarande vit på taken här i Halland, vilket är mycket ovanligt….  Apropå,  – Tomten måste väl vara en Byggare?

Andra väljer partner utifrån vilka som går i ens klass, och då är det ju bara att hoppas att där finns nån av en sort som passar!

Nytt år och nya utmaningar

Så är det dags att ta sig ur ”julbubblan”, som bestått av att äta, se film, sova, åka skidor och sen allting flera gånger till.  Ja, helt sant är det kanske inte för då och då har jag också jobbat lite.

Men nu är det i alla fall jobb ”på riktigt” igen. Nya deadlines och nya utmaningar. Rätt så litet av allt som kan kallas rutinarbete, skulle jag vilja säga är det som karaktäriserar forskarens arbetsdag. Ofta ska nya saker formuleras, tänkas ut och skapas. Kul förstås, men också något som kan slita på krafterna. Vem känner sig kreativ varje dag?

Imorgon åker jag till Stockholm för att föreläsa på Karolinska institutets sexologikurs, där docent Kerstin Fugl-Meyer är ansvarig. Jag ska berätta om sexologer som profession och även om den pilotstudie som jag gjort utifrån masterprogrammets studenter.

Nästa vecka 22-23 januari är det bland annat dags för jubileum: RFSU Malmö fyller 75 år och RFSU gruppen 20 år. Själv ska jag medverka på fredagen och prata om sexologi som akademiskt ämne. Kul med feststämning!

Om det är någon som längtar tillbaka till tv-tittande i soffan, så kan jag inte låta bli att rekommendera gårdagens dokumentär Hemligheten som sändes i SVT. Det var en gripande skildrande av ett livsöde, som skildrades ur sonens perspektiv, och också en fenomenal tidsbeskrivning av teatersverige under ett par decennium.  Och inte minst, konsekvenser av samhällets syn på homosexualitet för den enskilde och hans eller hennes närstående….

Oavsett var vi befinner oss – på högskolan, teatern eller i hemmets arena – och ibland även oberoende av hur vi mår, så måste ”the show goes on”. Heja 2010!

Kyla och värmande bidrag

Så var det sista arbetsdagen inför julledigheten. Mycket ska avslutas, färdigställas, registreras och dokumenteras. Dessutom ska en hel del planering vara klar inför nästa år. Det nya decenniet 2010 kommer att starta med uppsatskurser för den första kullen masterstudenter och det ska bli mycket spännande!

Sen innehåller året en del förändringar för min egen del utifrån att jag fått forskningsanslag beviljat från flera håll. Ett projekt ska finansieras av Statens Institutionsstyrelse och gäller en studie om sexuellt risktagande bland tvångsomhändertagna ungdomar och som efter årsskiftet. Inom projektet planeras också en avhandling för en doktorand, som jag ska handleda.

Dessutom har jag fått beviljat ett treårigt forskningsprojekt vid Centrum för professionsstudier, där jag ska utveckla och slutföra min påbörjade studie om professionalisering av sexologer och akademiseringen av ämnet sexologi. Det ska också bli mycket spännande och from juni kommer jag att sitta vissa dagar vid CPS, som ligger nära Orkanen.

Alldeles nyligen fick jag veta att Forskningsplattformen för Handikappvetenskap med inriktning habilitering beviljat medel för en pilotstudie som jag ansökt om gällande rätten till sexuell hälsa och sexualkunskap för unga med intellektuell funktionsnedsättning. Det här projektet ska jag också börja med i juni.

Så, samtidigt som den bitande kylan utomhus gör att mina kinder värker så är jag varm inombords av glädje och förväntan! Pengar kan visst göra en människa lycklig;-)….. i alla fall om man är docent och hoppas på forskningsbidrag!

Internet för sexuellt innehåll

Av min kollega Niklas Eriksson, Malmö högskola, fick jag i min hand ett spännande faktablad om Internet för sexuellt innehåll. Det ges ut av World Internet Institute (ett oberoende forskningsinstitut som drivs och ägs av sina medlemmar) och avser att ge en objektiv bild av ett specifikt fenomen relaterat till Internet, utifrån resultaten från studien Svenskarna och Internet.  Drygt 2000 personer har svarat på intervjuer via telefon.

Resultaten visar bland annat att i stort sett alla internetaktiviteter ökar, och att 17 % av de vuxna användarna också använder nätet för att ta del av sexuellt innehåll.  Sexsurfande är den mest växande internetaktiviteten, även om den regelbundna användningen är relativt stilla.

Inte oväntat sexsurfar männen mer än kvinnor, oavsett ålder. Men det är främst den yngre generationen som är den flitigaste användaren. I åldern 51-64 så är det enbart 9 % av männen jämfört med 31% i åldersgruppen upp till 25 år. Männen surfar även mer regelbundet än kvinnorna.

I ett internationellt perspektiv sexsurfar svenskarna minst av alla de jämförda länderna, t ex 11 % av svenskarna år 2007 jämfört med 40 % i Tjeckien. Och i USA är det högre andelar regelbundna användare jämfört med det totala sexsurfandet. 

Intressant är att när vi i nätsexprojektet 2003 la ut en enkät om användandet av nätet för sexuella och kärlekssyften så angav 80 % av de närmare 2000 informanterna att de gjorde det. Men – märk väl – här ingick också alla mötesplatser i kärlekssyften, flirtande, inköp av sexleksaker m.m.

Möjligen är det lättare att svara ja på vissa frågor i en anonym enkät än i telefon, men det kan också handla om hur man ställer frågorna och vad man räknar in i att använda nätet för sexuellt innehåll.

Ja, det är i alla fall mycket som hänt sedan nätet blev en del av våra liv. Förr drömde man mer om att åka ut i rymden som en satellit….  det var tillräckligt spännande!

, ,

Kroppsuppfattning och sexuell lust

Läser i Archives of Sexual Behavior Nr 38 2009 en intressant artikel som kan knytas till vårt forskningsprojekt om sexuell lust vid Hälsa och samhälle, Malmö högskola. Forskarna Seal, Bradford och Meston vid University Station i Texas har undersökt sambandet mellan kvinnors kroppsuppfattning och sexuell lust.

Resultaten visade att ju mer nöjda kvinnorna var med sina egna kroppar, desto mer positivt beskrev de sina erfarenheter av sexuell lust. Dessutom rapporterade de överhuvudtaget fler erfarenheter av sexuell lust, än de kvinnor som var missnöjda med sina kroppar.  Oro för vikten eller andra kroppskomplex ledde till det motsatta.

Alla som vill ha en lycklig kvinna vid sin sida bör alltså ge många komplimanger!;-) Kanske det bästa vi själva kan göra är att sluta läsa alla bantningstips, vägra tävla med omöjliga kroppsideal i reklamen och acceptera oss själva som människor. ”Man har glömt hur vanliga människor ser ut när man kommer in i simhallen”, som Helena von Zweibergk  berättar i en intervju i dagens HN om hennes senaste bok ”Sånt man bara säger”. För man ska väl inte behöva byta kön för trivas med sig själv?

, , ,