Nyligen har europeiska dyslexiveckan avslutats. I dagens Hallands Nyheter står det att talböcker och lättlästa böcker kan vara räddningen för dem som har problem med att läsa och skriva. Det finns till och med en lag om att biblioteken ska tillhandahålla litteratur också för personer med dessa svårigheter.
Att skriva lättläst har jag funderat en hel del över själv, till exempel i en artikel i tidskriften Intra. Och dessutom skrivit flera skönlitterära böcker riktade till tonåringar och unga vuxna. Det är viktigt att innehållet inte blir barnsligt, även om språket inte ska vara för tillkrånglat. Men det är också där som tjusningen finns! Som läsare kan man då lägga till sina egna upplevelser och bilder till texten – allt är inte serverat, som det är i en film till exempel. Därför ska en författare aldrig berätta allt. Det är i samspel med läsaren som boken skapas.
Min senaste bok Spegel, spegel på väggen där är tredje boken om Emma (Argument förlag). Hon är tjejen som aldrig brukade bry sig om hur hon såg ut. Och nu är det som att hon inte kan sluta tänka på det. Så fort hon ser en spegel så måste hon stanna och kolla noggrant på sig själv. Med en självkritisk blick. Allt började den dan när LIsen med de perfekta tänderna kom fram på rasten. "Har du håret uppsatt?" sa hon med en tillgjord min. "Med dom öronen?" Sen gick hon bara.
You’re so vain
No comment yet, add your voice below!