Det har varit en intensiv vecka med föreläsningar, deadlines för artiklar och ansökningar. Och ännu är det inte riktigt över…
Men idag var det roligt att återigen träffa masterstudenter i sexologi och föreläsa om queer . Ofta talas om queerteori, även om det egentligen handlar om en samling perspektiv. Dessutom förknippas det många gånger med homosexualitet, när det instället är heterosexualiteten som är forskningsobjektet. Kategoriseringar som begränsar, avgränsar och exkluderar är problem att brottas med. Men hur hanterar vi verkligheten om vi inte förenklar den genom schabloner och generaliseringar? Det är sant att det är svårt, men lika sant är att det är svårt för den enskilde att hamna utanför, att stämplas som avvikande eller onormal.
Som professionella, både kliniker och forskare, är det nödvändigt att reflektera över egna för givet tagna utgångspunkter och vilka konsekvenser dessa kan få för dem som söker vår hjälp eller som används som informanter i intervjustudier eller kvantitativa studier.
Vad tänker vi på när vi hör ordet "gay"? Är det schlager, inredningsprogram och paljetter? Eller är det som i den här Ikeareklamen?
No comment yet, add your voice below!