En viktig livskunskap som vi sällan talar om är konsten att flirta. Som tur var är många bra på det, vilket bland annat jordens befolkning kan vara ett exempel på!
Men helt lätt är det inte när man har en intellektuell funktionsnedsättning. Hur ska man förstå koder, signaler och outtalade normer om ingen förklarar på ett konkret vis? Min avhandling Får jag lov? visar bland annat hur viktigt det är med förebilder och att man faktiskt får träna på det i tjej- och killgrupper och ära sig ett antal strategier som åtminstone kanske fungerar. Dessutom är det viktigt att ha tillgång till sociala arenor där det är tillåtet att flirta, till exempel på danstillställningar.
Hans Andersson har disputerat på en avhandling om ragg på krogen; "Spelets regler: raggning och flirt på krogen" vid Umeå universitet. Han har särskilt intresserat sig för maskuliniteter och mäns upplevelser av krogmiljön. Krogen är ett utmärkt exempel på en miljö där män kan uppleva brist på kontroll. Mannen förväntas vara sexuellt drivande och ta initiativ till kontakt, vilket inte alla män är bekväma med. Majoriteten är istället blyga, hävdar Andersson, och vågar inte gå fram till kvinnor.
För kvinnor är förväntningarna annorlunda. Kvinnor förväntas vara selektivt tillgängliga, dvs det handlar om att välja bort, inte välja. Man bör se igenom dåliga raggförsök och inte vara lättlurad. Nånstans i bakgrunden ligger också ordet slampa, kvinnor bör visa självkontroll och inte vara för tillgängliga. Men det finns också många kvinnor som också går ut för att ragga, men det är inget man pratar högt om.
Apropå dans på krogen – den numera klassiska scenen i Pulp Fiction
Läs även andra bloggar om flirt, raggning, maskuliniteter, funktionsnedsättningar
No comment yet, add your voice below!