Jag, en hubb!

Samhället, och därmed yrkeslivet, förändras – måhända i en allt snabbare takt. Projektanställningar, möjligheter att jobba hemma, nya chefsroller, behov av specialistkompetens m.m. skapar också förändrade behov av nätverk. Ämnet sexologi är exempel på ett område som kräver nätverk för att uvecklas och fördjupas. Det är ett fåtal personer som idag besitter kompetens runtom i världen och som ofta kan känna sig ensamma var och en för sig. Men genom gemensamma konferenser, föreningar, mejllistor, bloggar m.m. – fysiskt och/eller i cyberspace  – skapas ändå möjligheter till kontakt.

Att vara generös med sina nätverk och se till att kompetenta personer i sin tur får träffa varandra, är en viktig del i ökade möjligheter för att ytterligare utveckla ämnet sexologi genom  gemensama nationella och/eller internationella orskningsprojekt, undervisningsutbyten och klinisk verksamhet.

En hubb är en dosa som kopplar ihop olika nätverk. Nicholas A Christakis, författare till Connected, menar att mänskliga nätverk fungerar likadant. Det är länkarna mellan människorna som avgör hur starka och utvecklade de är.

Björn Ranelid, som jag föreläst tillsammans med på en forskningskonferens, är på ett sätt också en hub genom sitt gränsöverskridande sätt att verka mellan litteraturen, föreläsandet och musiken. Många retar sig på honom, men jag tycker han är modig som sticker ut hakan! Själv fick jag hans bok ”Synden” i present efteråt. – passande till en sexolog!;-)