Igår var jag med på två forskningsseminarier; båda rörande forskningsmetoder. Det är intressant att se hur starkt knuten sexologiforskning är till kvantitativa metoder här. I de få fall kvalitativa intervjuer används, så är det för att förstärka eller fördjupa någon part av de statistiska resultaten. Även experimentella metoder är vanliga; till exempel undersökningar av människors sexuella preferenser via eye-tracking av bilder och se var män och kvinnors ögon fastnar (på ansikten, bröst, ögon etc). Forskning om hjärnan är också tydligt kopplad till sexologin. Idag ska jag gå på en föreläsning: Sex on your Brain.
På kvällen lyssnade vi på Stephen Sondheim, kompositör och textförfattare till flera kända musikaler bland annat West Side Story, och Scott Simon vid Dept of Theatre and Drama på IU. Den stora aulan fylldes av nära 1000 personer. Sondheim berättade att orsaken till hans yrkesval var pappan i den familj som han tillbringade mycket tid hos, som enda barnet till en ensamstående mor. Pappan arbetade som kompositör och Sondheim menade att om pappan hade varit matematiker, så hade han istället blivit det. Hela livet fortsatte Sondheim att visa sina alster för "pappan", innan en show gick upp. Hur blir man då kompositör och hur hittar man på texter och stories? Genom "observation, experiences and imagination…." det är inte alltid man har alla tre komponenterna, men minst två behövs!
Här kommer en favoritversion av Send in the Clowns, som Stephen berättade att han hört mins 44 versioner av. Det här är när "acting and music" är som bäst!
Kinsey Institute; Stephen Sondheim, Simon Scott
