Ibland tycker man att den ena dagen följer den andra helt likt. Ofta går de små glädjeämnena oss förbi och vi längtar efter att STORA lyckohändelser ska infinna sig! Examen, befordran, födelsedag, forskningspengar…. Javisst, blir man glad! Men om man ger sig tid att märka att en gråmulen morgon med snöblandat regn plötsligt spricker plötsligt upp i lite solsken, så infinner sig en annan slags lycka. Lugnare, mer återkommande och framförallt – lättare att uppnå!;-)
Fantastiskt är också att läsa årsrapporten för 2010, som redogör för verksamheter världen över i World Association for Sexual Health! Jag måste kanske påpeka igen att allt som görs sker ideellt av forskare och kliniker, som i sin tur ofta får hjälp av sexologistudenter.
Men, lika sorgligt är det att få veta att en av våra kära och kompetenta medarbetare i styrelsen hastigt gick bort i nyårshelgen: Dr. Juan Jose Borras-Valls July 15, 1954 – December 31, 2010. Så plötsligt kan också döden komma och förändra allt på en kort stund och därefter blir ingenting sig likt. Särskilt förstås för den närmaste familjen, men i detta fallet även för sexologin!
Det som kan låta som en kliché blir återigen så viktigt; ta vara på varandra, ta vara på denna korta stund på jorden. Ge varandra beröm, stötta varandra som personer och i yrkeslivet! Se till att akademin blir den kreativa och utvecklande samverkansmiljö, som gjorde att många av oss sökte sig hit, och inte ett rum för konkurrens och intriger. Här kan sexologin ses som en förebild, där olika discipliner bidrar till en helhetssyn på människan i sitt samhälleliga och kulturella sammanhang, och där pionjären och förebilder inspirerar andra och varandra att fortsätta kunskapssökandet och möta sexologiska frågeställningar på strukturell och individnivå! Vad är det annars för mening med allt?