Tryckt och otryckt!

Igår kom artikeln ”Marginaliserad sexualitet – tvångsomhändertagna ungdomas attityder, erfarenheter och handlingar” ut i Socionomen Nr 1/2012, Forskningssupplement Nr 31. Det är alltid spännande att se hur den text med forskningsresultat som man arbetat med, under ofta en längre tid, ser ut i tryck! Artikeln,  med arbetsnamnet Korsetten och Liljan;-) med tanke på dess illustration, är doktorand Malin Lindroths första, en av rätt många för min del och troligen en av ett oräkneligt antal för Sven-Axel Månsson. Lika kul, oavsett!

För den som är intresserad finns nu ett antal exemplar av en av mina första böcker Får jag lov? Om kärlek och sexualitet i den nya generationen unga med utvecklingsstörning till utförsäljning för 150:- . Mejla direkt till mig om ni vill beställa, så får ni den signerad!;-) charlotta.lofgren-martenson@mah.se

Därefter kommer den enbart att finnas som e-bok. Så är ju livet i bokbranschen! Men nu är det strax dags för möte på Liber och bland annat diskussion om nya bokplaner! För hur som helst, så tror jag påståendet att pappersboken är död är betydligt överdrivet….

Ny antologi

Alldeles rykande färsk har jag nu ett exemplar av antologin Sexualitetsstudier på Libers förlag med redaktörerna Lars Plantin & Sven-Axel Månsson i handen! Boken innehåller kapitel av författare som forskar och undervisar vid Fakulteten  för hälsa och samhälle, Malmö högskola. Vi har olika bakgrund i discipliner men har i de flesta fall ett tvärvetenskapligt perspektiv på sexualiteten.

De som är särskilt intresserade av min studie om professionaliseringen av sexologer kan i kapitel 16 läsa om ”Sexolog som yrke – mellan professionell ambivalens och mångvetenskaplig harmoni” (s. 276-301). Här redogör jag från några av resultaten från min professionsstudie där intervjuer med 34 sexologer i Sverige i åldrarna 34-88 år ingår. Bilden av sexologin som tvärprofessionellt landskap har framträtt och dessutom vissa förskutningar från en medicinsk och manlig dominans till en alltmer psykosocial och terapeutisk med en majoritet av medelålders kvinnor som sexologer.

Denna studie fortskrider i ytterligare ett och ett halvt år på halvtid, då resultaten ska analyseras vidare tillsammans med fortsatt insamling av data även från masterstudenter i sexologi. Den fjärde kullen började häromveckan det treåriga programmet, så det börjar nu bli ett ansenligt antal studenter sammanlagt.

Forskning pendlar ju ofta mellan det offensiva sökandet och insamlandet av material till det mer introverta analyserandet och skrivandet. Just nu har jag stängt in mig på ett fyradagars ”skriv-retreat”, då jag ska slutföra manuset till en kommande skrift. Som en cliff-hanger låter jag både rubrik och serie vara osagd ett tag till!

Under tiden kan man även passa på att fortsätta fundera på vad man ska göra när man blir stor!;-)

Ensam ensamhet, ensam tvåsamhet eller dubbel lycka?

Idag sägs det att parnormen är starkare än heteronormen, dvs den ”goda medborgaren är inte längre nödvändigtvis hetero men han eller hon lever i ett parförhållande och har gärna barn”. Detta går att läsa i senaste NIKK-magasinet nr 1. 2011 med tema familjepolitik.

En forskargrupp som studerat intimt medborgarskap i Europa beskriver hur stark parförhållandet är som norm för det priviligierade livet, tvärs över länder som på många andra sätt är olika. Den som bryter mot parnormen hamnar utanför och riskerar att uppleva sig diskriminerad. Fram till en viss ålder ses det som spännande och häftigt att som singel resa och gå på olika aktiviteter ensam, därefter som sorgligt på gränsen till tragiskt.

Gayrörelsen haft stor betydelse för att utmana heteronormen, men någon motsvarande rörelse finns inte gentemot parnormen, inte heller för dem som är frivilligt barnlösa. Att driva singlarna sak, är inte samma sak, eftersom dessa organisationer snarare syftar till att man ska träffa någon och bilda par.

Spontant kommer jag att tänka på Susanne ALvengrens låt för länge sedan om att ensam ensamhet är bättre än ensam tvåsamhet….  inte är det så att det någonsin har varit lätt att skilja sig, men ännu svårare är det säkert när det ska upplevas som ett misslyckande i förhållande till parnormen.

Här en annan favorit från förr…. apropå romantiserad syn på parlivet;-)

Nytt år, nya förutsättningar och utmaningar

Så är den långa jul- och nyårsledigheten över och vardagen är här för de flesta. För egen del den första julen i en ny stad och i ett nytt hem. Gamla vanor och traditioner blir lite annorlunda när de utförs i ny miljö, även om handlingarna är desamma. Lite som när man byter arbetsplats; man utför samma sak men tillsammans med nya människor i en nya miljö och så blir det annorlunda! Även det gjorde jag förra året.

Jag har nu intervjuat i dags dato 32 sexologer och har ytterligare några intervjuer inbokade. Det som slår mig är bland annat hur snarlika vissa av arbetsuppgifterna kan vara, men ändå helt olika då de utförs i olika miljöer – tex. på sjukhus, inom kommunens familjerådgivningen, i privatpraktik eller skola.

Professor Tomas Brante skriver i kapitlet Professioners identitet och samhälleliga villkor (i Selander (red) Kampen om yrkesutövning, status och kunskap om vikten av att professioner analyseras i ett vidare socialt sammanhang. Förutom den specifika arbetsplatsen handlar det då bland annat om i vilket samhälle den professionelle verkar och i vilken politiskt system. Med andra ord: Inom vilka villkor verkar den professionelle?

Just nu verkar jag på mitt hemmakontor med utsikt över Malmös klassiska ”skyskrapa” Kronprinsen rakt fram, och om jag riktigt sträcker på huvudet åt andra hållet kan jag ana den nyare skrapan Turning Torso. Det kommer att bli en hel del skrivarbete hemifrån i ensamhet under våren, av många skäl, och däremellan intressanta seminarier och möten med andra forskare. De rader jag skriver kan då uppfattas av mig på ett sätt, och av andra på ett helt annat sätt. Det är i det spänningsfältet som utmaningarna som stimulerar finns! God fortsättning på 2011!

”Snön faller och vi med den…”

Utanför mitt fönster yr snön igen. Arbetar hemma med att skriva ut forskningsintervjuer och funderar över teman och användbara teoretiska begrepp. Kan professionellt gränsarbete vara tänkbart i studien om sexologer som arbetar tvärdisciplinärt? Sexologiskt landskap för att visa på bredden av de olika målgrupper sexologerna möter? Läser vidare i Andreas Liljegrens avhandling om socionomer och profession

Och vad är egentligen sexuell hälsa, funderar jag vidare, när det gäller studien om unga med intellektuella funktionsnedsättningar? Vilka normer ligger implicit i begreppet, och vad får de får konsekvenser för hur sexualkunskap bedrivs? Hur definieras sexuell hälsa i World Association for sexual health? Likaså, vilket konsekvenser får bakomliggande föreställning om sexuell hälsa när det gäller de tvångsomhändertagna ungdomarna i den tredje studien. Uppmärksammas vissa sexuella risktaganden av omgivningen och inte andra? Överbetonas kanske deras utsatthet? Eller är de ännu mer riskutsatta än vad vi föreställer oss?

Snart känner jag mig lika yr, som snön. Tur det är julfest ikväll….

, , ,

Nästa vecka händer det mycket!

Nästa vecka – torsdagen den 25 november – är det dags för HARECS årliga konferens Handikappforskningens Dag. I år är det Kristianstad som är värd och temat är ”Deltagarbaserad forskning: från forskningsobjekt till medaktör”.

Jag har glädjen att få presentera mitt projekt som Forskningsplattformen Handikappvetenskap finansierar: Sexuell hälsa och sexualkunskap för unga med intellektuella funktionsnedsättningar. Precis som i mina tidigare studier (Får jag lov? och Kärlek.nu) ska jag intervjua ungdomarna för att höra dem själva beskriva sina erfarenheter och upplevelser. Det ställer förstås krav på intervjuarna när det gäller flexibilitet och val av ord och formuleringar. Men alternativet  – att fråga personal och föräldrar vad de tror att de unga tycker – är varken lika stimulerande eller angeläget för mig. 

Intervjuerna och de svar och reflektioner som jag fått av de unga med intellektuella funktonsnedsättningar har varit mycket betydelsefulla för mig i min utveckling både som forskare och som medmänniska. Kloka, bevingade ord som lärt mig mer om livet än många andras ord….

”Kärlek, känslor och att ta makten i sitt eget liv – det är det viktigaste! som en kille med Down’s Syndrom sa till mig för många år sedan. ”Hälsa dom det – alla som du pratar för” Så nu skriver jag det.

Och dessförinnan är det på onsdag den 24 dags för vår körkonsert med ”Vi kan sjunga gospel” som leds av Gabriel Forsss, klockan 19 i Johanneskyrkan. Bland annat sjunger vi Leonard Cohens Halleluja, vilket fler har gjort! Men jag tror det blir något extra med 250 lyckliga körsångare, som dessutom bland annat kommer att sjunga Queen, Robin och förstås gospel!

Veckans läs- och lyssnartips

Berättelser är härliga; både att lyssna på, läsa och att skriva själv. Och vad glad man blir när andra läser ens egna berättelser! Fick nyss veta att ett bibliotek i Malmö valt ut min lättlästa bok Drömmen om Danskungen som Veckans lättläst!

För länge sen läste jag den fascinerande boken ”Kvinnor som slår följe med vargarna”. Författare var Clarissa Pinkola Estés, fil. dr och jungiansk analytiker och därtill ”cantadora”. Det betyder historieberättare, och Estés betonar vikten av mångkulturella sagor, myter och legender som ett sätt att återupprätta kontakten med sin kreativitet och sina rötter. Kärleken, sexualiteten, arbete och vardagslivet får då en större mening.

Den narrativa metoden som utgår från berättelser är också användbar inom forskningen. I Memory, Identity, Community. The Idea of Narrative in the Human Sciences (1997) menar Lewis och Sandra Hinchman att det mänskliga tänkandets aktiva och självskapande beskaffenhet kan fångas just i berättelser. Dessutom öppnar den narrativa metoden upp för en mångfald av olika berättelser där kulturella och etniska olikheter får ta plats och ”herreberättelsen” ifrågasätts.

Enrique Peres, kollega på Fakulteten för Hälsa och samhälle, har precis fått sin bok Från politisk flykting till docent utgiven. Eftersom jag själv hade förmånen att läsa och kommentera manuset innan det gick i tryck, så vet jag att det är en bok där en persons röst också ger återklang i flera kulturers olika röster. Det är en spännande och gripande berättelse, och också en viktig påminnelse om en av många anledningar till att människor lämnar sitt hemland för att söka sig ett nytt.

Nysläppt är även min favorit (nu måste jag ju framhålla Göteborg, för att inte som nyinflyttad Malmöbo helt svika mina tjugofem år på västkusten) Håkan Hellströms album 2 steg från paradise. Ett album att ”förlora sig i, att famna från början till slut, och fem gyllene ögonblick att älska” skriver GP. Kan man formulera det bättre?! Musikaliska berättelser ur livet, som är underbart sorgliga, upplyftande och glädjesmittande! ”Berätta nåt sörjligt, så vi får gråte lite” som de sa i min födelsebygd värmland för länge, länge sen…

Nytt forskningsnätverk

Nyligen blev jag inviterad att ingå ett nystartat internationellt nätverk rörande forskning om ”onscenity”. Det tog ett tag att förstå det konstruerade ordet som alltså handlar om forskning om synliggörandet av sexualiteten i olika kulturella former och i vardagslivet. Alltså, ”sexualiteten på scen”, typ… Mer specifikt handlar det då om forskning rörande den lättillgängliga pornografin, unga människors uppväxande i det sk sexualiserade (ofta även nämnt som det pornofierade) samhället och normaliseringen av sexuella bilder och uttryck i mode, media och kultur och användandet av internet och andra digitala kommunikationsmedier i sexuella syften.

Med andra ord rör nätverket den forskning som professor Sven-Axel Månsson och jag tidigare gjort i ett nordiskt projekt, som bland annat publicerats i böckerna Generation P? Youth, Gender and Pornography 2007 och Sex överallt, typ 2006. Ibland har vi känt oss otåliga och tyckt att dessa studier uppmärksammas först nu. Kanske var vi tidigt ute….  I vilket fall, ämnet rör både föräldrar som oroar sig för vad deras ungdomar gör på nätet och för att de ska råka illa ut, och dem som undrar om deras partners är otrogna på nätet eller tittar på porr samt yrkesverksamma som på olika sätt kommer i kontakt med de mer mörkare sidorna av nätet som sexmissbruk, grooming, barnpornografi m.m.

Men faktum är att vår svenska studie trots allt visar att de flesta ungdomar använder sig av ett antal strategier för att inte råka illa ut och inte få sin självkänsla försvagad (i alltför stor utsträckning). Det hindrar dock inte många från att vara kritiska både mot vuxenvärlden som helhet (som de menar har ansvaret för den utveckling som skett) och mot pornografi i synnerhet. Men det å andra sida hindrar heller inte ungdomar från att konsumera porr, om än i olika utsträckning och i olika perioder. Verkligheten låter som vanligt sig sällan fångas i några enkla fraser. Och går det överhuvudtaget att prata om ungdomar som grupp – består inte de, precis som alla andra, av en samling individer av olika kön, med skilda bakgrunder, resurser etc.? Kanske är det så forskningen borde framskrida – att ta fram variationerna, det heterogena och det specifika istället för att klumpa ihop och generalisera?

Fast hur ska man då kunna teoretisera kring sina resultat och dessutom sprida dem till media – ibland som motbild till de grova förenklingar som vissa gånger målas upp både av Internet som ett mörkt hot och om ungdomars demoralisering? Ja, ja…. nu blev det svårt. Jag får återgå till insamlandet av data i en annan studie nu….

Malmö – ett center för sexualitet, sexologi och sexuell hälsa

Det verkar alltmer som att Malmö profilerar sig som ett nationellt center för frågor rörande sexualitet, sexologi och sexuell hälsa. I oktober är det ånyo dags för ett spännande arrangemang i samarbete mellan Malmö högskola och RFSU! Mellan den 19 och 21 oktober är det Sexdagarna med föreläsningar om bland annat sexualundervisning i skolan, att snacka sex på jobbet och om köp och försäljning av sexuella tjänster.

Passa på att lyssna och diskutera med folkhälsovetare, doktorander, lärare, socialrådgivare med flera!

Att blogga om forskning, aktualiteter och undervisning är förresten ett tema i Sara Kjellbergs avhandling Forskarbloggar. Vetenskaplig kommunikation och kunskapsproduktion i bloggosfären. Den ska jag med spänning läsa då jag vet sedan tidigare att hon bland annat ser bloggar som sociotekniska system som alltfler forskare använder sig av. Men vad beror det då på, undrar jag, varför inte fler forskare använder sig av bloggen som en del i den vetenskapliga kommunikationen?

Solen skiner, höstlöven lyser rödgula; jag mår bättre och ska snart intervjua ytterligare en yrkesverksam sexologi i min professionsstudie. Vilken bakgrund har de som arbetar professionellt med sexologi? Vilka patienter, grupper möter de? Vilka arbetsmodeller och teorier används? Det är många frågor som så småningom ska få (många) svar. Spännande!

Livskvalité

Vad är livskvalité egentligen? Är det att ha hälsan? Är det att känna harmoni (vilket man förstås kan göra även om man är sjuk)? Är det att ha god ekonomi och fin bostad? Eller är det en fråga som får olika svar, beroende på vilken dag det är – även om man frågar samma person? Eller beror det till och med på vem och hur man frågar?

Min kollega, från forskarstudierna i Göteborg, Magnus Tideman, numera professor vid Högskolan i Halmstad, har gjort ännu en uppföljning av levnadsvillkoren bland unga i särskolan och vuxna som har LSS-omsorger. Han jämför med undersökningen som gjordes på 1990-talet och konstaterar att då uppgav 30 % av barnen att de hade det mycket bra och den siffran har idag ökat till 45 %. Bland de vuxna så har det istället blivit en försämring. Det är fler som tycker att det har det dåligt (man frågar bland annat om arbete, ekonomi, bostad, hälsa, social samvaro) än för tjugo år sedan. 

Vad beror då dessa förbättringar respektive försämringar på? Har samhällsomsorgerna för barn blivit bättre, men inte för vuxna? De vuxna tillhör ju dessutom samma generation som inte tyckte de hade det så bra som barn heller. Eller handlar det om bemötande, valmöjligheter och känsla av sammanhang? Självklart är det komplexa frågor att studera och för den som är mer intresserad så kan rapporten laddas på via Libris.

Just nu är jag själv sjuk och har fått ställa in både föreläsning och konferens, vilket inte känns bra och min livskvalité sjunker drastigt. Men kanske andra värden framträder istället? Tacksamhet för allt som trots allt är bra och som man bör ta vara på och inte ta för givet. Alla dessa klicheér som plötsligt blir mer än ord…

Musik gör mig på gott humör i alla fall (fanns den frågan i formuläret?)! Ännu roligare förstås att höra sonens band live i radio!

 , ,