Vad lär man sig egentligen mest av här i livet? Framgång eller det som ibland kallas flyt? Nej, säger journalisten Stina Lundberg Dabrowski, det är av sina tillkortakommanden. Om man ser vilka misstag man gör och lär av dem, fortsätter Stina i sin bok om konsten att intervjua, så blir man bättre.
Det finns många paralleller till arbetet som forskare och med kvalitativa forskningsintervjuer. Här handlar det också om att lyssna, att kunna härbärgera men också ställa de rätta följdfrågorna. ”Hur menar du? Berätta!” är ett exempel som Stina ger. Men också kroppsspråket avspeglar hur intresserad intervjuaren/forskaren är, och är en viktig del i hur mycket informanten vill säga.
Fast hur många gånger är det inte som jag känt efteråt att jag missat något, borde frågat mer – eller ännu oftare – lyssnat mer. Och precis som i övriga livet handlar det om ett möte där vi berör varandra, som personer. Var finns de intressantaste erfarenheterna hos människan, var finns konflikterna, själva smärtpunkten? undrar Stina. Ja, tänker jag, att ha tillgång till sina egna svåra erfarenheter ger också en möjlighet att orka och våga lyssna på andras. Precis som poeten Ekelöf skrev 1941:
”Det som är botten i dig, är botten också i andra”
No comment yet, add your voice below!