Livslinjer, livsval och oväntade händelser

Så är jag hemma i vardagen igen efter intensiva dagar på WAS konferensen i Glasgow. Dagarna fylldes av sammanträden, kommittéträffar, egna föredrag, symposium och chairuppdrag. Däremellan försökte jag hinna lyssna på så många andra som möjligt, men som vanligt gick det inte att hinna allt man önskade!

Fantastiskt kul var i alla fall att bland annat höra Jeffrey Weeks, vars texter om sexualitet ur ett socialkonstruktivistiskt perspektiv jag ofta citerat i mina egna forskningsanalyser, Esther Perels tankar kring hur man ska hålla lusten levande i långa förhållande och Feonna Attwoods presentation om normalitet och sexualitet ur ett historiskt perspektiv!

Dessutom innehöll mötet många återträffar med vänner och kollegor inom sexologin runtom i världen och intressanta och trevliga nya bekantskaper. Men under vårt styrelsesammanträde inträffade också det oväntade – Marc Ganam avled hastigt vilket präglade mötet för oss som var med på ett starkt sätt.

Man pratar ofta om WAS familjen i dessa sammanhang och det stämmer, kanske på fler sätt än man först tänker. Här finns både gemenskap, irritation och glädje. Jag har precis lämnat in ett kapitel om sexologer som professioner med undertiteln Mellan professionell ambivalens och mångvetenskaplig harmoni. Min intervjustudie bekräftar att det både finns spänningar och motsättningar, men kanske framförallt en gemensam vilja att se sexualiteten ur ett helhetsperspektiv. Kapitlet kommer att ingå i en kommande antologi om sexualitetsstudier med bidrag från olika forskare främst vid Malmö högskola.

Så, mitt yrkesliv har följt en sexologisk livslinje sedan slutet av 1980-talet då jag började läsa sexologi i Göteborg för Lars-Gösta Dahlöf och sedan valde att söka forskarutbildningen med Sven-Axel Månsson som handledare. Däremellan har ett antal oväntade händelser inträffat som både fört handlingen framåt och ibland in på lite krokigare vägar.

Nu närmar sig sommaren och jag tar med mig Fanny Ambjörnssons och Maria Jönssons antologi Livslinjer: Berättelser om ålder, genus och sexualitet till hängmattan. Nåja, som storstadsbo och boendes i våning numera får det väl bli till Laminon…. Halva boken so far sträckläser jag om förväntningar på ålder och levnadsbana. Vad ska resten av livet innehålla för en blivande tant snart ”på riktigt”? The best is still to come, som min kära väninna Lillemor nyss sa!

Skön sommar och Get it On!