Du är vad du läser

Den prisbelönta bokbloggen Bokhora har antagit Hans ” Du är vad du läser” Perssons utmaning att lista de författare som man har läst antingen allt eller nästan allt av.  Jag går runt i mitt hus och tittar i bokhyllorna som finns i olika rum. I ett rum är det mängder av barnböcker; efter att ha haft småbarn i huset i mer än tjugo år så är förstås Astrid Lindgrens en favorit. I ett annat rum står skönlitteratur. Så fort jag flyttade hemifrån så gick jag med i olika bokklubbar för att fort få massor av egna böcker. Ganska urskillningslöst damp Månadens bok ner i brevlådan och Bra böckers lexikon fyllde snabbt ut en egen hylla. Sen kom en period då jag insåg att det här går inte. Jag kommer inte att få plats. Jag måste gå ur bokklubbarna och istället bara köpa böcker på bokrean. För att dämpa mig skrev jag små kryss på ”fynden” och ibland förbeställde jag även påsar. Lisa Alther, Inger Alvén och Marilyn French öppnade mitt feministiska hjärta.

Bakom mitt skrivbord står en annan bokhylla och här kan man finna allt från Steinar Kvales Den kvalitativa forskningsintervjun till Joyce McDougalls Kärlekens många ansikten. En psykoanalytisk undersökning av sexualiteten.

Nu går jag till nattduksbordet och där ligger som vanligt en jättehög; Kerstins Ekmans Mordets praktik blandas med Jonas Gardells Jesus, Per Olov Enquists Ett annat liv, Alice Munros Kärlek, vänskap och hat och Isabel Allendes Ödets dotter. Och PD James. Jag älskar deckare emellanåt. Åsa Larsson och Karin Alvtegen (förresten släkt med Astrid Lindgren) är svenska favoriter.

Men allra mest läser jag nog sånt som aldrig publicerats och troligen inte heller kommer att göra det – åtminstone inte av traditionella bokförlag. Det är studenttentor, papers, utkast, förslag, intervjuutdrag, mejls, bloggar, uppsatser, idéskisser, forskningsansökningar, etikprövningar med mera med mera….

Vad säger då allt detta om mig? Kan man definiera mig som person utifrån mitt läsande? Tolka mitt inre, säga något om min personlighet? Njae, möjligen verkar jag väldigt splittrad och ofokuserad. Eller – med en positiv tolkning – öppen, nyfiken och intresserad. Beroende på dagsform väljer jag olika svar. Ett vet jag dock – tråkiga böcker får inte vara för tjocka om man ska läsa i sängen innan man somnar. Vådan av det har en nära kollega berättat om…

Men med böcker omkring sig känner man sig iaf aldrig ensam. Så här vackert sjunger sångerskan Helena Ek, som medverkade på vår julkonsert i lördags med Varbergs kammarkör.

Sex frågor

Apropå Maj-Briht Bergström-Walans födelsedag igår, så berättar min sångarvän att han som liten läste KP där det fanns en spalt med Maj-Briht svarar på sex frågor. Det lät så tråkigt, så han brukade bläddra förbi det. När han han blev lite äldre och kom in i tonåren förstod han plötsligt att Maj-Briht svarade på sexfrågor!  Snabbt letade han fram alla gamla årgångar av KP och kastade sig nyfiket över frågorna, som nu fått en helt annan innebörd!

Imorgon ska mina masterstudenter också svara på sexfrågor;-) Det är examination på den kliniska kursen i sexologi, och studenterna ska både redovisa fältanknutna projektarbeten och skriftligt lämna in professionella avsiktsförklaringar där valda teorier och modeller kopplas till studentens egna yrkesroll och verksamhetsområde. Det blir säkert spännande läsning, för masterstudenterna är en grupp mycket kompetenta personer som redan arbetar som kuratorer, barnmorskor, psykologer, sjuksköterskor m.fl. och möter barn, unga och vuxna som behöver stöd i olika slags sexologiska frågor – allt från de mörka sidorna av sexualiteten med sexuella kränkningar och övergrepp till ungdomar i behov av preventivmedel och stöd i sitt begynnande vuxensexualliv till par som hamnat i negativa spiraler i sitt samliv där de ska pussla ihop barn, yrkesliv och egna behov.

Och när min sångarvän och jag inte diskuterar sex frågor, så övade vi vidare på H-mollmässan som vi ska framföra nästa höst. Visst svänger det…. !

 

Grand Old Lady i sexologi fyller 85 år

Idag fyller Maj-Briht Bergström-Walan 85 år. Hon brukar benämnas som Sveriges första sexolog och har bland annat fått WAS (World Association for Sexual Health) guldmedalj för sina pionjärinsatser för sexualundervisningen i Sverige. Dessutom blev hon medicine hedersdoktor i sexologi vid Uppsala universitet 1996.

Maj-Briht var från början utbildad barnmorska och hade planerat att resa ut som missionär, när hon istället fick uppdraget av Skolöverstyrelsen som expert i samband med införandet av obligatorisk sexualupplysning i den svenska skolan 1955.  Sen kom hon att utbilda sig i sexologi vid det dåvarande mycket kända Masters- & Johnssons i USA. Kanske är hon mest känd för allmänheten för sin medverkan i filmerna om kärlekens språk, och som förra årets sommarpratare i SR.

Jag träffade Maj-Briht första gången för mer än tjugo år sedan och hon ustrålar fortfarande samma kraft, envishet och mod. Säkert var det egenskaper som behövdes då hon bröt upp från sitt långa äktenskap i 40-årsåldern för att leva med en annan kvinna i en tid då det inte var så vanligt att ”komma ut” offentligt som bi- eller homosexuell. Både Helle och Maj-Briht är engagerade i Svensk förening för sexologi och i andra internationella föreningar för sexologi och sexuell hälsa. Idag vill Maj-Briht särskilt uppmärksamma äldres rätt till kärleksliv. Själv säger on att ömhet och kroppslig beröring är otroligt viktigt för henne och att det inte behöver kopplas till ett prestationsfyllt samliv.

STORT GRATTIS, MAJ-BRIHT! Ditt namn kommer att höras länge, länge…. !

, ,

Livet är ett själstillstånd

Så lyder en replik ur filmen ”Välkommen, Mr Chance!” med Peter Sellers. I en intervju i HN :s lördagsbilaga i sept-okt fick jag frågan om vad sexologi är och svarade att det verkligen inte bara handlar om den sexuella akten, utan också om självbild, identitet, relationer, samhällsfenomen , kulturella normer och förhållningssätt. Ja, om livet självt!

För mig innehåller ämnet sexologi många existentiella frågor; vem är jag? vad vill jag med mitt liv? hur ska jag leva mitt liv? ska/kan/vågar jag skaffa barn? ska jag leva ensam eller tillsammans med någon? duger jag? känner jag mig älskad för den jag är? etc.

LIvet är ett själstillstånd. När Lill Lindfors och Agneta Lagercrantz samtalar om livet från A till Ö i boken ”Sa du gula höns?” kommer det fram till att livet känns så mycket starkare de gånger vi kan fånga ögonblicket precis som det är. ”Det är när vi inte försvinner bort i tankarna, utan öppnat sinnet utåg och tagit in det vi ser, hör och känner. Ett tillstånd som inbegriper hela människan, inte bara hjärnan.”

Jag lyfter ofta fram bredden i det akademiska ämnet sexologi och kanske ska jag börja säga att ämnet handlar om själstillstånd minst lika mycket som kroppstillstånd!;-)

Det regnar ute, ändå känner jag mig idag priviligierad i mitt yrke där jag kan sitta timmar vid datorn och arbeta med analyser, tentor och planering. Märkligt – idag känns allt ändå Happy – det är mitt själstillstånd. Just nu i alla fall.

, , , ,

Internet för sexuellt innehåll

Av min kollega Niklas Eriksson, Malmö högskola, fick jag i min hand ett spännande faktablad om Internet för sexuellt innehåll. Det ges ut av World Internet Institute (ett oberoende forskningsinstitut som drivs och ägs av sina medlemmar) och avser att ge en objektiv bild av ett specifikt fenomen relaterat till Internet, utifrån resultaten från studien Svenskarna och Internet.  Drygt 2000 personer har svarat på intervjuer via telefon.

Resultaten visar bland annat att i stort sett alla internetaktiviteter ökar, och att 17 % av de vuxna användarna också använder nätet för att ta del av sexuellt innehåll.  Sexsurfande är den mest växande internetaktiviteten, även om den regelbundna användningen är relativt stilla.

Inte oväntat sexsurfar männen mer än kvinnor, oavsett ålder. Men det är främst den yngre generationen som är den flitigaste användaren. I åldern 51-64 så är det enbart 9 % av männen jämfört med 31% i åldersgruppen upp till 25 år. Männen surfar även mer regelbundet än kvinnorna.

I ett internationellt perspektiv sexsurfar svenskarna minst av alla de jämförda länderna, t ex 11 % av svenskarna år 2007 jämfört med 40 % i Tjeckien. Och i USA är det högre andelar regelbundna användare jämfört med det totala sexsurfandet. 

Intressant är att när vi i nätsexprojektet 2003 la ut en enkät om användandet av nätet för sexuella och kärlekssyften så angav 80 % av de närmare 2000 informanterna att de gjorde det. Men – märk väl – här ingick också alla mötesplatser i kärlekssyften, flirtande, inköp av sexleksaker m.m.

Möjligen är det lättare att svara ja på vissa frågor i en anonym enkät än i telefon, men det kan också handla om hur man ställer frågorna och vad man räknar in i att använda nätet för sexuellt innehåll.

Ja, det är i alla fall mycket som hänt sedan nätet blev en del av våra liv. Förr drömde man mer om att åka ut i rymden som en satellit….  det var tillräckligt spännande!

, ,

Kroppsuppfattning och sexuell lust

Läser i Archives of Sexual Behavior Nr 38 2009 en intressant artikel som kan knytas till vårt forskningsprojekt om sexuell lust vid Hälsa och samhälle, Malmö högskola. Forskarna Seal, Bradford och Meston vid University Station i Texas har undersökt sambandet mellan kvinnors kroppsuppfattning och sexuell lust.

Resultaten visade att ju mer nöjda kvinnorna var med sina egna kroppar, desto mer positivt beskrev de sina erfarenheter av sexuell lust. Dessutom rapporterade de överhuvudtaget fler erfarenheter av sexuell lust, än de kvinnor som var missnöjda med sina kroppar.  Oro för vikten eller andra kroppskomplex ledde till det motsatta.

Alla som vill ha en lycklig kvinna vid sin sida bör alltså ge många komplimanger!;-) Kanske det bästa vi själva kan göra är att sluta läsa alla bantningstips, vägra tävla med omöjliga kroppsideal i reklamen och acceptera oss själva som människor. ”Man har glömt hur vanliga människor ser ut när man kommer in i simhallen”, som Helena von Zweibergk  berättar i en intervju i dagens HN om hennes senaste bok ”Sånt man bara säger”. För man ska väl inte behöva byta kön för trivas med sig själv?

, , ,

Om kärlek – igen….

På ett sätt tycker jag det är mer intressant att grubbla över kärlek, istället för sexualitet. Detta trots att jag är programkoordinator på masterprogrammet i sexologi!

Nyligen har professor P.O. Lundberg och jag skickat in ett nytt kapitel till den tredje upplagan av läroboken Sexologi: ”Kärlek – mysterium eller vetenskap? ” Det har varit ett särskilt roligt kapitel att författa, dels för att P.O. och jag tillhör olika generationer, olika kön och olika vetenskapsområden, dels för att vi är olika som personer. Men ändå lika…  när det gäller sökandet, längtan efter kärlek och strävanden efter att förstå fenomenet kärlek, undra över varför det blir si eller så, tror jag de flesta av oss kan känna igen sig.

Idag såg jag Patricia Tudor-Sandahl i en intervju på tv, eftersom jag nu är i Malmö och jobbar och därmed kan se följa ett program denna tid på kvällen (jämfört med när jag är hemma med barn och ungdomar omkring mig;-). Patricia berättade bland annat om sin fåfänga och om sin längtar efter bekräftelse. Men också om sin vilja till utveckling som människa.

För mig är kärlek vilja till utveckling, fortsättning och liv. Så definierar jag det idag. Kanske ser jag på det på ett annat sätt imorgon. För kärlek är både trygghet, stabilitet, förändring och oro i ett och samma fenomen…  Kanske är det ett nirvana vi söker.. ?

, , ,

Dubbelt utsatt

Nyligen fick jag i brevlådan Grundens Medias nya film: Dubbelt utsatt. Den handlar om kvinnor med intellektuell funktionsnedsättning som dessutom är utsatta för våld i relationen. Det är ett viktigt och hittills ouppmärksammat problemområde. Filmen bygger på intervjuer med kvinnor ur verkligheten som berättar om sina erfarenheter, och åskådliggörs av skådespelare. I filmen så hörs röster som:

”Jag var mest rätt att dom inte skulle tro mig för att jag har ett intellektuellt funktionshinder!

”Han sa att jag ville bli våldtagen”

”Om man lämnar den här mannen vet man inte om man kommer att bli älskad igen”

Att det är svårt att bryta en destruktiv parrelation kan många vittna om, och kanske är det särskilt svårt när man har en intellektuell funktionsnedsättning. Ett sätt är att använda den här filmen som diskussionsunderlag i tjej- och killgrupper inom särskole-, habiliterings- och omsorgsverksamheter. Så, se filmen, prata om den och använd den som nyckel ut i en annan verklighet!

, , ,