…. på att ge barn och ungdomar kunskaper om sexualitet och samlevnad, visar Ronny TIkkanens och Margareta Forsbergs forskning om hur man bäst når fram till ungdomar.

Margareta, som var doktorand tillsammans med mig, är idag Fou-ansvarig på Socialstyrelsens Hiv-enhet.  Hon och Ronny, som också gick forskarutbildningen vid Göteborgs universitet vid samma tid, forskare vid Göteborgs universitet och Malmö högskola, har presenterat sina resultat på konferensen "Att arbeta förebyggande med sexuell hälsa" vid Lafa. 

Det är mycket som hänt i Sverige sedan 1950-talet, då den obligatoriska sexualundervisningen infördes. Kärnfamiljen var exempelvis en norm som få ifrågasatte, och syftet med undervisningen var då främst att informera och varna, absolut inte uppmuntra.

Men fortfarande finns mycket kvar att förbättra! Det måste finnas utrymme i schemat på skolan och det är viktigt att den  som utför sexualundervisningen har ledningens stöd. Dessutom är det angeläget att pedagogiska aspekter noga beaktas; inte bara läraren som person utan även hur han eller hon utför uppgiften är betydelsefull. Teoretiska faktakunskaper och en god teknik för att leda samtal är goda grunder i arbetet. Att bredda sina egna sexuella referensramar är självklart – för livsvillkoren kan se mycket olika ut för dig och mig.

Sen finns det mycket annat att diskutera om dagens skola och om hur vi ser på våra barn och hur media anser att vi ska fostra dem. Läs mer i bloggen Nätkulturer, där Elza Dunkels reagerar på Nannyprogrammen idag.

Bo Kaster i En man du tyckte om. 

Läs även andra bloggar om , ,

Recommended Posts

No comment yet, add your voice below!


Add a Comment

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *